Debatt: ”Att sänka skatten på snus är ett slag mot folkhälsan.”

Regeringens förslag om att sänka skatten på snus med 20 procent gynnar inte folkhälsan, tvärtom visar forskningen att snusare i större utsträckning riskerar att dö i förtid. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är prishöjning av tobaksprodukter ett av de mest effektiva sätten att förebygga och minska bruket bland unga på, något som regeringen går emot. ”Tobaks- och nikotinprodukterna måste bli dyrare, inte billigare”, skriver A Non Smoking Generations generalsekreterare Helen Stjerna i Sydsvenskan tillsammans med Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden och tre forskare. 

I ett skämtsamt inlägg på Instagram meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) att regeringen sänker skatten på snus med 20 procent. Statsministern passade även på att göra reklam för sitt favoritsnus. Inte så bra, inte minst med tanke på att tillverkaren är svartlistad av Ukraina för sina kopplingar till Ryssland, menar skribenterna. Ulf Kristerssons argument för skattesänkningen var att ”allt vi kan göra för att minska och undvika rökning är bra”. Något som skribenterna håller med om. Men forskning visar att statsministern har fel när han lyfter fram snuset som ett sätt att sluta röka. Att ersätta ett nikotinberoende med ett annat kan aldrig kallas att värna folkhälsan, understryker artikelförfattarna. 

Folkhälsomyndighetens genomgång av forskningen visar att snusare kan ha en ökad risk att drabbas av bland annat hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Snusare tycks även löpa högre risk för att dö inom det första dygnet efter en hjärtinfarkt. Trots att många studier tydligt belyser riskerna med snus behövs mer forskning om snusets hälsoeffekter, lyfter skribenterna. Existerande studier undersöker främst brunt snus och inkluderar i regel bara män. Tillräcklig kunskap om hur snus påverkar kvinnors hälsa saknas, något som regeringen verkar ha förbisett i sitt förslag.

Sänkningen av skatten på brunt snus sker samtidigt som det sker en explosionsartad ökning av antalet unga som använder vitt snus och e-cigaretter. Enligt Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysnings senaste skolundersökning har 42 procent av flickorna i gymnasiet använt vitt snus. Det är en utveckling som har gått de flesta vuxna förbi. Var tredje 40–79-åring har aldrig hört talas om vitt snus, enligt en undersökning från Hjärt-Lungfonden.

Att bruket av vitt snus och e-cigaretter har ökat kraftigt bland unga beror till stora delar på tobaksindustrins marknadsstrategier, där godisliknande smaker och erbjudanden om gratis smakprover riktats direkt till barn och unga i sociala medier. En annan starkt bidragande orsak är att vitt snus och e-cigaretter undgår tobaksskatt. Istället lyder de under den avsevärt lägre nikotinskatten och kan därför säljas relativt billigt till priskänsliga ungdomar.

Att höja priset är enligt Världshälsoorganisationen det viktigaste verktyget för att begränsa utbredningen av alla former av tobak – särskilt om man vill förebygga och minska bruket bland unga. Trots det väljer regeringen att sänka snusskatten, vilket kan locka ännu fler unga in i ett nikotinberoende.

Skribenterna belyser att sänkt skatt på snus gynnar en enda aktör: tobaksindustrin, som gör stora vinster på att locka människor in i ett skadligt nikotinberoende. För att skydda barn och unga från att börja och hjälpa alla som vill sluta, understryker artikelförfattarna att alla former av tobak och nikotin som inte är läkemedel måste bli dyrare – inte billigare.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden
Helen Stjerna, generalsekreterare för Non Smoking Generation
Linnea Hedman, docent i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet
Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus, docent vid Karolinska institutet
Louise Adermark, docent i neurobiologi, Göteborgs universitet