Hållbar utveckling
Tobak motverkar alla 17 globala mål för hållbar utveckling och är en av vår tids största folkhälsoutmaningar.
Tobak Motverkar samtliga Globala hållbarhetsmål.
Tobak hindrar en global hållbar och rättvis utveckling
Tobak motverkar samtliga av FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Att barnarbete är vanligt inom tobaksodling har varit känt sedan länge och trots det är kunskapen i frågan låg. Tobaksindustrin orsakar enorm miljöpåverkan både inom produktionen och konsumtionen. Skogsavverkning och förgiftade jordar är två exempel på hur tobaksodling påverkar miljön i de länder som odlar tobak. Tobaksrelaterade produkter är det vanligaste skräpet på våra gator och ett av de vanligaste på stränderna. Tobaksprodukter innehåller plast, gifter och kemikalier som förgiftar både miljö och djur. 2018 åkte vi till Malawi för att få mer kunskap om tobaksodling och berättelser från tobaksbönder att förmedla till unga och allmänheten i Sverige. Läs mer om resan i vår rapport "Den Stora Tobakslögnen".
Vårt projekt Tobaksbarn handlar om tobaksindustrins globala konsekvenser. Ta del av våra faktablad från 2020 om tobak kopplat till global hållbar utveckling:
Barnarbete och fattigdom
Det har sedan länge kommit rapporter om det utbredda barnarbetet och kränkningar av mänskliga rättigheter på tobaksodlingar runt om i världen. Trots det kommer nya rapporter som påvisar att barnarbetet inom tobaksindustrin ökar. Minst 1,3 miljoner barn under 14 år uppskattas arbeta på tobaksodlingar. Det sättet som tobak odlas på, gör att tobaksodlaren ofta inte har något annat val än att involvera hela familjen i produktionen. Tobaksodlarna rekryteras av tobaksbolagen med dåliga avtal som ofta sätter bönderna i skuld eller med låg avkastning. Barnen är sällan direkt anställda av företagen utan arbetar som en del av tobaksodlarens familj. Den låga ersättningen som tobaksodlaren får efter försäljningen av tobaken gör att många familjer är tvungna att låta barnen arbeta på fälten. För tobaksbolagen och plantageägarna innebär barnens arbetskraft däremot en ekonomisk fördel. Barnen som arbetar på tobaksfälten har ofta små möjligheter att fullfölja sin grundskoleutbildning vilket minskar chansen att ta sig ur fattigdomen. Tobaksplantan är giftig för människan och utan skydd mot bekämpningsmedel blir barnen ofta nikotinförgiftade.
Källor: Swedwatch, The Guardian, Human Rights Watch.
Miljö och klimat
I låg- och medelinkomstländer innefattar tobaksodling några av de mest miljöförstörande jordbruksmetoderna. Ändå har produktionen ökat över tid i många länder. På kort sikt kan tobaksodling i viss mån främja odlare och lokalsamhällen ur ekonomisk synpunkt, men orsakar förlust av värdefulla resurser som skog, växt- och djurarter, samt dålig hälsa bland odlare som hanterar giftiga kemikalier. Nya skogsmarker måste ständigt tömmas för tobaksodling eftersom tobaksplantan tömmer jorden på näring, som då inte kan återbrukas. Skogar skövlas för att göra plats åt nya tobaksplantager och för att elda träd som används till att torka tobaksbladen. Avskogningen utarmar den biologiska mångfalden och ökar klimatpåverkan genom koldioxidutsläpp. Dessutom är tobaksrelaterade produkter det vanligaste skräpet på våra gator och bland de vanligaste på stränderna. Snusprillan är den vanligaste "fulspolningen" i Sverige med fyra miljoner prillor per dag som spolas ner i toaletter. Produkterna innehåller gifter, kemikalier och plast som förorenar naturen. Källor: Tobaksindustrins miljöpåverkan, Håll Sverige Rent, Svenskt Vatten.
Global hälsa
Tobak är en av världens största folkhälsoutmaningar och orsakar över åtta miljoner dödsfall varje år, varav 1,2 miljoner beror på passiv rökning. 80 % av alla rökare lever i låg- och medelinkomstländer. Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll trädde i kraft 2003 och har 182 medlemsländer, vilket täcker över 90 % av världens befolkning. Konventionen omfattar alla tobaksprodukter och är ett viktigt steg för folkhälsan samt alla människors rätt till en god hälsa. Sverige ratificerade konventionen 2005 och har bundit sig till att genomföra artiklarna för att minska tobakskonsumtionen samt skydda folkhälsan från tobaksindustrin. Det är inte endast konsumenterna som skadas av produkterna. Cirka 40 miljoner människor arbetar inom tobaksodling och förädling. Bönderna och barnen inom produktionen blir sjuka av den giftiga plantan och de farliga bekämpningsmedel som de måste använda. Det är vanligt att de får nikotinförgiftning som ger influensaliknande symptom och hotar barnens skolgång.
Källor: WHO, Tobaksfakta, Swedwatch.
Hållbarhetsproblem från frö till fimp och prilla.
Åtgärder på global nivå
Tobaksindustrin undergräver framsteg gällande hälsa och utveckling samt diskriminerar tobaksarbetares rättigheter och försvagar deras förhandlingsposition. Tobaksindustrin har länge också sponsrat CSR-aktiviteter för att få ökad kontroll och framställa sig som en del av lösningen på problemen som de medvetet skapar. Deras välgörenhetsprojekt adresserar inte tobaksarbetares utsatta situation, utan har istället fungerat som dold reklam och främjat tobaksindustrins offentliga rykte samt inflytande i programländerna. Som respons på detta inkluderade WHO artikel 5.3 i tobakskonventionen som uppmanar konventionsparterna att vidta starka åtgärder för att skydda policyer och projekt från tobaksindustrins inflytande.
