14 maj 2025
/
Vitt snus med godissmak, färgglada e-cigaretter och nya syntetiska droger sprids snabbt bland unga – ofta via sociala medier och butikshyllor i tobakshandeln. Ska ungas hälsa skyddas måste politiken våga sätta stopp och säkerställa att folkhälsan går före ekonomiska intressen, skriver Helen Stjerna, A Non Smoking Generation och Peter Moilainen, Narkotikapolitiskt center, i en debattartikel i Altinget.
Intentionen med lagstiftningen, som ska skydda barn och unga, är tydlig – men det är även de kryphål som utnyttjas för att kringgå lagen. Häromveckan visade SVT hur så kallad ”laglig cannabis” tillverkas i en fabrik utanför Göteborg och säljs öppet.
Den politiska handlingskraften dröjer
Problemet är känt sedan länge. Vi har i flera år pekat på hur nya psykoaktiva substanser lanseras så snart tidigare varianter förbjudits. Med en liten molekylförändring kan nya produkter marknadsföras och säljas innan de hinner narkotikaklassas. I flera andra länder, bland annat Norge och Danmark, har man löst detta genom att införa en generisk klassificering – där hela grupper av ämnen förbjuds samtidigt.
I Sverige har liknande förslag lyfts, men den politiska handlingskraften dröjer.
Parallellt ser vi hur cannabis- och tobaksindustrin breddar sitt utbud med nya produkter som utmanar lagstiftningen – från vejps till godis, kosmetika och hälsokost genom att placera sig i gränslandet mellan olika regelverk skapas gråzoner, där det är oklart vad som är lagligt eller olagligt.
Här pågår processer på både nationell och EU-nivå för att tydliggöra lagstiftningen – och i dessa måste folkhälsan väga tyngre än ekonomiska intressen.
Vitt snus har en liknande utveckling
En liknande utveckling sker kring vitt snus, som lanserats som ”tobaksfritt” trots skyhöga mängder nikotin, framställt av tobak. På så vis har industrin kunnat kringgå tobakslagen och marknadsföra produkterna direkt till barn och unga med lockande godissmaker och gratis smakprover. I sociala medier flödar reklamen och resultatet är en ny generation nikotinister med ökad risk för skador på tandkött, sömnproblem, inlärningssvårigheter, psykisk ohälsa, diabetes och hjärtkärlsjukdomar.
Samma utveckling ser vi av e-cigaretter, eller vejps, som ökat kraftigt bland unga. I dag har mer än hälften av gymnasieeleverna testat snus eller e-cigaretter och en fjärdedel använder det regelbundet. Det påverkar även vilka andra substanser man provar. Studier visar att ungdomar som vejpar har fem gånger högre risk att använda cannabis. Liknande samband syns i lokala drogvaneundersökningar, där nästan samtliga som testat narkotika först rökt cigaretter eller vejpat.
Åldersgränser rundas
Medan ungdomar exponeras för försäljning och marknadsföring i sina sociala flöden, dygnet runt, ligger tillsynen steget efter. Kontrollköp görs sällan, åldersgränser rundas och nya psykoaktiva substanser lanseras i väntan på förbud. Utvecklingen kommer att fortsätta så länge vi inte får till en fungerande lagstiftning.
Vi efterlyser därför:
- En generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser.
- Att Läkemedelsverkets förslag om reglering av hampa blir verklighet.
- En likvärdig reglering av alla nikotin- och tobaksliknande produkter, inklusive vitt snus och vejps.
- Förbud mot smaker som riktar sig till unga.
- Skärpt tillsyn och straff vid olaglig försäljning.
- Höjda skatter på tobak och nikotin, som minskar efterfrågan och kan finansiera ett stärkt förebyggande ANDTS-arbete.
Förebyggande insatser är ingen kostnad – det är en investering. Priset för ökad substansanvändning är långt högre, både mänskligt och ekonomiskt.
Beroendeindustrin agerar snabbt och investerar stort i att nå unga. Det måste vi genomskåda. Våra barn har rätt till en uppväxt där hälsa går före profit.
Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation
Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt center (NPC), processledare Ideell arena