8 september 2025
/
Runtom i EU höjs röster för starkare reglering och kraftfulla skattehöjningar på nya nikotinprodukter som det vita snuset. En ny Novusundersökning, gjord på uppdrag av A Non Smoking Generation, visar att också sju av tio bland Sveriges befolkning anser att skatten på vitt snus borde höjas. Det är hög tid att svenska politiker lyssnar till opinionen och prioriterar barns hälsa före tobaksindustrins försäljning, skriver Helen Stjerna, generalsekreterare för A Non Smoking Generation i Altinget.
Sverige vs EU
Många länder runtom i Europa visar en stark politisk vilja att skydda sina ungdomar från skadliga nikotinberoenden. Exempelvis har Frankrike och Spanien föreslagit förbud eller hård reglering av det vita snuset. En majoritet av EU-länderna har även uppmanat EU-kommissionen att införa kraftfulla skattehöjningar på samtliga tobaks- och nikotinprodukter. Vad gör Sverige? Sveriges politiker blundar för den snabbt ökande nikotinanvändningen bland svenska ungdomar, och väljer i stället att sänka skatten på snus samt motarbeta de EU-länder som prioriterar folkhälsan före tobaksföretagens fria marknad.
Nikotinepidemin bland unga
Sedan 2022 är det 18-årsgräns på så kallat ”tobaksfria” nikotinprodukter, men ändå visar A Non Smoking Generations nya Novusundersökning att ungas tillgång till nikotinprodukter fortsätter att öka. Sju av tio unga uppger att det är lätt för minderåriga att få tag på vitt snus och e-cigaretter. Följaktligen ökar också bruket, och är nu på en rekordhög nivå där 65 procent har använt minst en nikotinprodukt. Även rökningen bland gymnasieelever har ökat från 17 till 21 procent under de senaste tre åren. Det är uppenbart att befintlig lagstiftning misslyckas med att skydda unga från alla former av skadliga nikotinprodukter.
Stark opinion för höjd nikotinskatt
I november 2024 valde regeringen att sänka skatten på det traditionella snuset, och trots att det vita snuset ofta innehåller höga doser nikotin som framställs av tobak är det helt undantaget från tobaksskatten. Detta går emot viljan hos en majoritet av svenska folket, där sju av tio vuxna och sex av tio unga anser att skatten på det vita snuset borde höjas. Det går också emot WHO:s evidensbaserade rekommendationer som fastslår att höjd skatt är ett av de mest effektiva verktygen för att minska tobaksbruket, framför allt bland priskänsliga ungdomar.
Låg kunskap om nikotinets hälsorisker
Den nya Novusundersökningen visar också att en stor del av Sveriges befolkning saknar kunskap om flera av nikotinets vetenskapligt belagda hälsorisker. Endast omkring en av tio känner till att nikotin ökar risken för typ 2-diabetes, psykisk ohälsa och inlärningssvårigheter. Att drygt var tredje ungdom uppger att föräldrar köper ut nikotinprodukter till sina barn kan bara förklaras av denna okunskap. Om alla föräldrar kände till nikotinets förödande effekter på den unga hjärnan och psykiska hälsan skulle fler barn få bättre skydd mot all skadlig nikotinanvändning.
Barns hälsa före tobaksindustrins export
I dagens Sverige får nikotin användas i skolan, smaka som godis och kosta mindre än en glass. Det är dags att våra politiker börjar lyssna till opinionen och väljer att prioritera barns hälsa framför tobaksindustrins försäljning samt exportmöjligheter inom EU. Höjda skatter på samtliga tobaks- och nikotinprodukter skulle bidra till drastiskt minskad tillgång bland unga, och bonuseffekten kan bli att resurser omfördelas från tobaksindustrin till skatteintäkter som kan användas till tobaksförebyggande och kunskapshöjande insatser.
Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation