Varje år slängs runt 4500 miljarder fimpar på marken i världen, så varför inte införa en hållbarhetsskatt på tobak, skriver Helen Stjerna i en debattartikel i UNT.
Varje år slängs runt 4500 miljarder fimpar på marken i världen. En miljard av dessa slängs i Sverige och resulterar i 108 ton plast i naturen. Under de många år som fimparna bryts ned släpper filtren ifrån sig mikroplaster och gifter från tobaken som skadar både djur och miljö. Enligt Håll Sverige Rent är 80 procent av allt skräp i svenska stadsmiljöer tobaksrelaterat. Höjd punktskatt som verktyg för att skapa mer hållbara konsumtionsvanor är högst relevant i tobaksfrågan, och har stor potential att minska skadorna från själva tobaksbruket och nedskräpningen.
WHO rekommenderar att punktskatten på tobak ska utgöra minst 70 procent av cigarettpriset. I Sverige utgör den knappt 50 procent och jämfört med andra höginkomstländer, som Norge där cigarettpriset är dubbelt så högt, har vi halkat efter rejält. Skatten på de nya tobaksprodukterna som e-cigaretter och vitt snus är ännu lägre vilket får direkta effekter på ungas bruk. I dag kostar en dosa vitt snus bara cirka 30 kronor och finns lättillgängligt på internet och i närbutiker. Var tredje gymnasieelev använder tobak och bruket av e-cigaretter och vitt snus ökar snabbt. Det är dags att Sverige lever upp till WHO:s tobakskonvention och följer i mer progressiva länders fotspår.
Tobaksindustrins stående argument för att inte höja tobaksskatten är att det skulle leda till ökad smuggling. I dag vet vi från en mängd olika studier att höjd tobaksskatt inte nödvändigtvis leder till ökad smuggling. I synnerhet inte när kringliggande länder har ett högre pris på tobak som i Sveriges fall.
Höjd tobaksskatt är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska tobaksbruket. Studier visar att skattehöjningar som ökar cigarettpriset med tio procent leder till att konsumtionen minskar med tre till fem procent i höginkomstländer. Effekten uppskattas vara två till tre gånger större på unga jämfört med äldre. Eftersom åtta av tio tobaksbrukare börjar i tonåren är skattehöjningar effektivt för att förebygga tobaksbruk bland priskänsliga ungdomar.
Tobaksindustrin gör varje år miljardvinster på bekostnad av barnens och planetens framtid. Under 2019 rapporterade Swedish Match en nettoomsättningsökning på 14 procent och ökade till närmast ofattbara 14 739 miljoner kronor. Företaget skriver på sin hemsida att användarna av deras nya vita snus framför allt är unga människor. Hur unga uppges inte. För det svenska samhället kostar tobaksbruket 31 miljarder kronor per år. Den uppskattningen består dock endast av rökningsrelaterade kostnader för vård och produktionsbortfall, och inkluderar varken kostnader för övriga tobaksprodukter eller miljöproblem. Intäkterna från tobaksskatten, som i dag uppgår till knappt 12 miljarder kronor per år, kan aldrig åtgärda skadorna, men en mer offensiv beskattning kan minska tobaksbruket och dess kostnader i nästa generation. Då förbättras även utsikterna för vården att hantera framtida krissituationer likt covid-19-pandemin.
Tobaksindustrin borde självklart bära sina egna kostnader, men det måste också bli lättare för konsumenter att handla hälsosamt och hållbart. Ett enkelt och viktigt steg i den riktningen är att höja tobaksskatten. Utöver att det leder till höjda tobakspriser, som motiverar fler att avstå från att köpa tobak, skulle det även öka resurserna till vården och det tobaksförebyggande arbetet. Det är dags att politikerna vågar ta ett beslut som främjar alla barns rätt till god hälsa och en hållbar framtid: Höj tobaksskatten och inför en hållbarhetsskatt för samtliga tobaksprodukter nu!
Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation