2 november 2023
/
Tobaksindustrin fortsätter att sprida lögner om att det är snusets förtjänst att rökningen har minskat i Sverige. Tvärtom är det ett resultat av kraftfulla politiska åtgärder, såsom införande av åldersgränser, skatter, marknadsföringsförbud och rökförbud på allmänna platser. Dessutom är det uppenbart främst ungdomar som lockas av vitt snus, med dess färgglada produktdesign och godis-liknande smaker. Det vita snuset har lockat en stor andel ungdomar som aldrig tidigare har rökt cigaretter, men som nu lockas in i skadliga nikotinberoenden via tobaksindustrins oetiska strategier och aggressiva marknadsföring mot unga. Att försvara dessa produkter på marknaden i hopp om att ett fåtal rökare kan sluta, leder till en helt ny generation nikotinister. Det skriver A Non Smoking Generation tillsammans med Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden i en replik i Uppsala Nya Tidning.
I Uppsala Nya Tidning NT skriver Lars Dahlgren, koncernchefen för tobaksföretaget Swedish Match- som nu ägs av tobaksjätten Philip Morris, att ”det står bortom allt rimligt tvivel” att förekomsten av snus har bidragit till Sveriges låga andel rökare. Detta lyfts fram av Dahlgren som argument för att EU bör häva sitt exportförbud av snus i syfte att öka Swedish Match export till andra länder. A Non Smoking Generation, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden besvarar detta i en debattartikel, och betonar sin skyldighet som organisationer att rätta de rena faktafel som förs fram om den svenska rökningen.
Skribenterna menar på att det saknas belägg för att snus skulle ha bidragit till Sveriges låga andel rökare. Detta är en genomtänkt, men felaktig, berättelse av tobaksindustrin i syfte att sätta sina produkter i ett nytt ljus. Vad det däremot finns belägg för är att kraftfulla politiska åtgärder som sattes in för att stävja rökningen i Sverige under 90- och 00-talen har gett effekt. Här ingår åtgärder som åldersgräns på cigaretter, skatter, marknadsföringsförbud och förbud mot rökning på offentliga platser. Det är det här som bör kallas för det svenska framgångsexemplet, förtydligar artikelförfattarna.
Vidare betonar skribenterna vikten av statistik. Under samma period som rökningen kraftigt sjunkit i Sverige har andelen snusare legat på ungefär samma nivå. Ända fram till för några år sedan, runt 2016, då det vita snuset lanserades på bred front. Sedan dess har antalet snusare skjutit i höjden, men inte främst bland vuxna rökare. Med sina godisinspirerade smaker, trendiga förpackningar och influencers som främsta reklampelare har produkten ökat explosionsartat bland unga människor, som aldrig tidigare varit rökare. Bland kvinnor 16–29 år gick andelen som uppger att de använder snus dagligen från 3 procent år 2018 till 12 procent år 2022, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Allra störst är ökningen bland tonåringar, 42 procent av flickorna i årskurs två på gymnasiet svarade att de hade använt vitt snus och 37 procent av dessa hade aldrig tidigare rökt.
Att köpa tobaksindustrins verklighetsbeskrivning är att underminera de politiska åtgärder som har haft bevisad effekt. Det riskerar även att hindra Sverige från att fortsätta införa fungerande politiska åtgärder och nå målet om ett rökfritt land, menar skribenterna.
Sverige är inte i mål när det kommer till rökning, och för första gången på tio år har rökningen ökat bland gymnasieelever i årskurs två. I dag röker i snitt 6 procent av den svenska befolkningen, men andelen rökare skiljer sig kraftigt åt mellan olika socioekonomiska grupper. Bland personer med lång utbildning röker i snitt 2 procent, motsvarande siffra för personer med kort utbildning är 12 procent. Detta syns också i andelen cancerfall: rökning orsakar tre gånger fler cancerfall hos den andra gruppen jämfört med den första.
Tobaksindustrin kan fortsätta påstå att det är snuset som minskat andelen rökare, men det gör det inte till en sanning. Frågan är om våra beslutsfattare tycker att en minimal grupps eventuella minskade rökning är värt priset i form av en helt ny generation nikotinister. Förmodligen inte, anser skribenterna.
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden
Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Helen Stjerna, generalsekreterare, A Non Smoking Generation