17 juli 2023
/
Allt fler unga lockas att testa det så kallade vita snuset, som innehåller avsevärt större mängder nikotin än det bruna traditionella snuset- en substans som är ohållbar inte enbart för folkhälsan men även från ett globalt hållbarhetsperspektiv. ”Sverige ska inte vara sämre än övriga Norden – ta krafttag över det vita snusets grepp om våra unga”, skriver vår generalsekreterare tillsammans med nio representanter inom forskning, folkhälsa och samhällsopinion, i Göteborgs-posten.
Priset Årets Livsmedelsexportör tilldelades i år företaget Skruf, Nordens näst största snustillverkare. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Livsmedelsföretagens VD Björn Hellman meddelade att ”folkhälsomiraklet” snus har gjort att ”Sverige kan stoltsera med hela två rökfria generationer”. Det som inte nämndes är att fler och fler unga lockas att testa det så kallade vita snuset, som innehåller avsevärt större mängder nikotin än det bruna traditionella snuset.
Skribenterna uppmärksammar att det vita snuset enbart kallas för ”tobaksfritt” för att runda tobakslagen som ska skydda barn och unga, samt för att framstå som ofarligt. En aktuell Novusundersökning visar att sex av tio ungdomar uppger att de tilltalande smaksättningarna lockar dem att testa och hälften uppger att de testar eftersom produkterna verkar mindre farliga. Två av tre 14-18 åringar anser dessutom att det är lätt att få tag på e-cigaretter och vitt snus, trots åldersgränsen som kom 2022.
I debattartikeln tydliggör representanterna den senaste forskningen kring nikotinets hälsorisker. Nikotinintag ökar risken för sömnproblem, psykisk ohälsa, diabetes, cancer och inlärningssvårigheter. Enligt en avhandling vid Umeå universitet (2022) medför vanlig snusning cirka 30 procent ökad risk att dö jämfört med de som aldrig använt tobak, huvudsakligen i hjärt–kärlsjukdom. En annan avhandling vid Karolinska Institutet (2023) visar att tobaksbruk under graviditet kan leda till dödföddhet, läpp-käk-gomspalt, andningsuppehåll och graviditetskomplikationer, vilket gör den kraftiga ökningen av snusning bland unga kvinnor extra bekymmersam.
Förutom hälsoaspekten finns det även ett hållbarhetsperspektiv att beakta, nämligen att samtliga produkter utvinns ur tobak vars hantering kopplas samman med avskogning, giftspridning, artdöd, allvarlig klimatpåverkan, barnarbete och utgör hinder för FN:s Agenda 2030. Utöver detta, är snuskuddar i nylon Sveriges näst vanligaste skräpföremål efter fimpar. Dessa borde betraktas som engångsartiklar av plast, men producenterna har hittat kryphål i EU:s definition av plast och kommer på så vis undan renhållningskostnaderna som uppgår till cirka 141 miljoner kronor. Denna summa bekostas i stället av kommunerna och i slutändan skattebetalarna. Vidare beskattas det vita snuset lägre än det bruna, vilket gör det mer lönsamt och möjliggör ett lägre och mer lockande pris för ungdomar- en grupp som tobaksjätten Philip Morris beskrev som ”morgondagens potentiella kund” i ett läckt dokument 1981.
Skribenterna uttrycker slutligen att det därför är i synnerhet besvärande när Svenska Europaparlamentarikerna Sara Skyttedal (KD) och Johan Nissinen (SD) löpande träffar lobbyister från tobaksindustrin, vilket Smoke Free Partnership rapporterat har inträffat vid minst sju tillfällen. Träffarna sker trots att Sverige har förbundit sig att följa Tobakskonventionen- en konvention ämnar skydda folkhälsopolitiken från kommersiella intressen och att folkvalda politiker inte ska ge incitament till tobaksindustrin, då den under många år har agerat för att undergräva regeringars folkhälsoarbete.
Därför uppmanas nu regeringen att ta krafttag mot nikotinprodukternas framfart och värna om våra ungdomars framtida hälsa. ”Våra nordiska grannländer har redan förbud mot smaktillsatser, exponering i butik och tobaks- och nikotinfri skoltid. Låt oss inte vara sämst i Norden”, avslutar representanterna.
Misha Istratov, samhällsdebattör och entreprenör inom friskvårdsbranschen
Patricia De Palma, tandvårdschef och specialist inom parodontologi, Karolinska Institutet
Adrian Razmgah, specialistläkare och vårdutvecklingsledare/sakkunnig inom tobaksbruk
Matz Larsson, överläkare vid Örebro Universitetssjukhus och docent, Lunds Universitet
Tanja Tomson, docent Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation
Liselotte Schaefer Elinder, professor i folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Stefan Swartling Peterson, professor i Systemomställning för Hälsa, Karolinska Institutet
Johanna Reuterving Smajic, legitimerad tandhygienist och sakkunnig inom tobaksbruk
Jan-Michaél Hirsch, professor emeritus, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet