Ett smakförbud kan förhindra att unga lockas in i ett nikotinberoende, anser debattörer från Karolinska institutet, Umeå universitet, A non smoking generation och Hjärt-Lungfonden.
Riksdagen sade nyligen nej till att förbjuda smaktillsatser till e-cigaretter. De riksdagsledamöter som röstade emot förslaget motiverade sitt beslut med att man önskade ett fullgott kunskapsunderlag innan en hårdare reglering är möjlig.
I Sverige har e-cigarettanvändningen bland unga mångdubblats, och forskning på e-cigarettanvändning och hälsa har visat på flera mycket skadliga effekter. Negativa effekter på hjärta, lungor och kärl har påvisats. I USA resulterade det för några år sedan i att tusentals unga insjuknade med svåra lungskador, varav 60 dog. Marknadsföringen som riktas till unga går dessutom stick i stäv med industrins ambition att introducera en ny produkt för rökavvänjning, då reklamen riktas mot grupper som ännu inte hamnat i något nikotinberoende.
Vi undrar vilket ytterligare forskningsunderlag som riksdagspolitikerna önskar. En enkel slagning i Pubmed, som är den främsta databasen för medicinsk forskning, resulterar i 6 500 träffar. Det finns alltså tusentals forskningsrapporter om e-cigaretter och hälsa som producerats under de senaste dryga 15 åren.
Det är dags att avsluta det pågående experimentet med barn och ungas hälsa och i stället genomföra de politiska åtgärder som krävs för att stoppa användningen av dessa nikotinprodukter bland unga. Det skriver följande debattörer i Dagens medicin:
Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus, docent vid Karolinska institutet
Linnéa Hedman, docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet. OLIN-studierna, Region Norrbotten
Helen Stjerna, generalsekreterare, A non smoking generation
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden