Debatt: Svenska politiker främjar ohälsa

22 juni 2023
 / 
Debatt: Svenska politiker främjar ohälsa

Trots Sveriges åtagande att följa Världshälsoorganisationens (WHO) tobakskonvention, har det blivit alltmer tydligt att politiker på både nationell och europeisk nivå har tagit tobaksindustrins parti. Regeringen behöver följa WHO:s tobakskonvention samt införa sex föreslagna åtgärder för att skydda barn och unga från hälsorisker och nikotinberoende. Det skriver 10 läkare och sakkunniga inom hälsa och tobaksbruk i Sydsvenskan, däribland A Non Smoking Generation.

Allt fler unga svenskar är beroende av nikotin. De är den nya målgruppen för smaksatt nikotin såsom e-cigaretter och vitt snus- produkter som även falskt marknadsförs som hälsosamma. I Sverige har politiker på nationell och europeisk nivå tagit parti för tobaksindustrin och marknadsför dess reklamkampanjer. Men Sverige har också förbundit sig att följa WHO:s tobakskonvention. Landets folkhälsopolitik ska inte påverkas av kommersiella intressen och folkvalda politiker ska inte uppmuntra tobaksindustrin, understryker skribenterna.

I strid med konventionen har regeringskansliet bjudit in tobaksindustrin att som remissinstans ge synpunkter på nya lagförslag. Ett exempel på dess inflytande är lagen om ”tobaksfria” nikotinprodukter, där den förra regeringens utredning föreslog att e-cigaretter skulle beläggas med smakförbud. Hjärt- och Lungfonden var i sitt remissvar tydlig med att samtliga nya nikotinprodukter som inte är för medicinskt bruk ska lagföras som tobak, det vill säga med smakförbud, åldersgräns, reklamförbud och tobaksskatt, för att skydda unga från att introduceras i ett skadligt nikotinberoende. Riksdagen valde att lyssna till tobaksindustrins resonemang om harm reduction, att tobaksrökning ska ersättas med något mindre farligt som e-cigaretter och snus. Det har sannolikt bidragit till att fler skolelever än någonsin använder tobak.

En aktuell Novusundersökning visar att två av tre 14-18 åringar anser att det är lätt att få tag på e-cigaretter och vitt snus liksom att unga exponeras för mer tobaksreklam än vuxna. Sex av tio unga menar att tilltalande smaksättningar lockar dem att testa. Hälften uppger att en av orsakerna till att de testar vitt snus och e-cigaretter är att dessa framställs som mindre farliga. Enligt tillverkarna är tobaksfritt snus mindre skadligt därför att kemikalier som nitrosaminer och andra skadliga ämnen i tobak är borttagna. Bara nikotinet finns kvar. Men nikotinet utvinns fortfarande ur tobak. Skribenterna förklarar: att kalla det vita snuset för ”tobaksfritt” är ett knep för att runda lagen som ska skydda barn och unga. Tobaksfritt snus innehåller ofta mycket mer nikotin än traditionellt snus.

Debattörerna lyfter hur häpnadsväckande det är att Skruf, Nordens näst största snustillverkare, i år tilldelades utmärkelsen ’Årets livsmedelsexportör’ med tanke på alla hälsoriker som är kopplade till nikotin. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman klassar obegripligt nog snus som ett livsmedel, förklarar skribenterna. De delade ut utmärkelsen med motiveringen att snuset är ett ”folkhälsomirakel” och att det gjort “norska ungdomar under 26 år rökfria” samt att ”Sverige kan stoltsera med hela två rökfria generationer”.

Det som inte nämns, understryker skribenterna, är att Norge har haft en offensiv tobakspolitik med höga tobaksskatter och tobaksfri skoltid, något som sannolikt är anledningen till att norska ungdomar utöver rökfrihet också snusar mindre än svenska. Debattörerna påpekar även att det inte finns några belägg för att snus hjälper människor att sluta röka. Däremot visar en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering att de som snusar eller använder e-cigaretter (vejpar) löper större risk för att bli tobaksrökare än de som inte gör det.

Idag främjar svenska politiker ohälsa, belyser skribenterna, och nämner flera exempel på svenska politikers involvering: 

  • Svenska Europaparlamentariker träffar lobbyister från tobaksindustrin, som Sara Skyttedal (KD) och Johan Nissinen (SD) gjort vid minst nio tillfällen, enligt organisationen Smoke Free Partnership.
  • När EU-kommissionen signalerade kommande prisökningar på snus twittrade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att ”vi kommer självfallet gå emot de här höjningarna” och benämnde dem som ”ett orimligt förslag”.
  • Politiker påverkar barn och unga med positiva budskap kring snus. På sociala medier stoltserar statsminister Ulf Kristersson (M) och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) i kepsar med texten ”Make Sweden snus again”.

Debattörerna uppmanar regeringen följa WHO:s tobakskonvention och föreslår sex åtgärder för att skydda barn och unga från hälsorisker och nikotinberoende:

  1. Höjd åldersgräns till 20 år för inköp av alla former av snus.
  2. Totalt reklamförbud.
  3. Höjd skatt (har Danmark, Finland och Norge).
  4. Förbud mot smaktillsatser (finns i Danmark och Finland).
  5. Tobaks- och nikotinfri skoltid (har Danmark, Finland och Norge).
  6. Exponeringsförbud, tobaksvaror får inte visas i butiker (finns i Danmark, Finland och Norge).

Avslutningsvis uppmanar skribenterna: “Låt Sverige bli ett föredöme för en hälsosammare ny generation”.

Misha Istratov, samhällsdebattör och entreprenör inom hälsobranschen
Patricia De Palma, tandvårdschef och specialist inom parodontologi, Karolinska institutet
Adrian Razmgah, specialistläkare och vårdutvecklingsledare samt sakkunnig inom tobaksbruk
Matz Larsson, överläkare vid Örebro universitetssjukhus och docent, Lunds universitet
Tanja Tomson, docent i folkhälsovetenskap, Karolinska institutet
Helen Stjerna, generalsekreterare, A Non Smoking Generation
Liselotte Schaefer Elinder, professor i folkhälsovetenskap, Karolinska institutet
Stefan Swartling Peterson, professor i systemomställning för hälsa, Karolinska institutet
Johanna Reuterving Smajic, legitimerad tandhygienist och sakkunnig inom tobaksbruk
Jan-Michaél Hirsch, professor emeritus vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet