Antingen tar vi ett kraftfullt steg framåt för att skydda våra barn och unga från nikotinets risker, eller så fortsätter vi att vara passiva åskådare medan en ny generation faller offer för ett skadligt beroende. Det skriver Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation, i en debattartikel i Altinget.
Nikotinberoende har länge varit en folkhälsokatastrof. Vi har i årtionden vetat om de allvarliga hälsoriskerna som följer med tobaksanvändning. Trots denna kunskap har Sverige, som stoltserar med sitt starka engagemang för folkhälsa, misslyckats med att skydda sina yngsta medborgare från det senaste hotet: den snabba expansionen av vitt snus och andra nya nikotinprodukter.
Vitt snus ökar i popularitet
Bruket av vitt snus och e-cigaretter har på kort tid blivit extremt vanligt bland minderåriga och unga. Dessa nya nikotinprodukter har godisliknade smaker och marknadsförs ofta som ett ”säkrare” alternativ till rökning, trots att de innehåller höga halter av nikotin.
Nikotinet är den gemensamma och starkt beroendeframkallande substansen som tobaksindustrin har använt i decennier för att fånga miljontals människor i ett livslångt beroende. Trots detta saknas effektiva lagar och regler som kan skydda barn och unga.
Vad gör våra politiker? Var är de starka och beslutsamma åtgärderna för att stoppa denna oroande utveckling? Varför tillåts tobaksindustrin fortsätta sin vilseledande marknadsföring direkt till barn och unga? Hur kan en dosa vitt snus kosta 25 kronor och smaka päronsplitt?
Skydda barn och unga
Vi efterlyser kraftfulla åtgärder för att skydda barn och unga. I flera andra länder har myndigheterna agerat snabbt för att begränsa tillgången till dessa produkter, men här i Sverige finns en passivitet som är svår att förstå.
Samtidigt som politikerna valt att inte agera, förblir också mediernas granskning av dessa nya nikotinprodukter svag och fragmenterad. Svenska medier har tidigare varit nyckelspelare i kampen mot rökning och har bidragit till att förändra allmänhetens syn på tobak, men nu verkar denna kritiska röst ha tystnat.
I stället ser vi en marknadsföring som är subtil men mycket effektiv, där vitt snus och e-cigaretter porträtteras som moderna, fräscha och socialt accepterade. Reklamkampanjerna använder samma strategier som en gång gjorde cigaretter glamourösa, men med en modern twist anpassad för dagens ungdomar.
Var är mediernas granskningar?
Den svenska journalistkåren har ett ansvar att kritiskt granska de metoder som används av tobaksindustrin för att rekrytera en ny generation nikotinister. Vi efterlyser oberoende journalistik som avslöjar industrins oetiska metoder, som belyser de vetenskapligt bevisade hälsoriskerna och ifrågasätter den vilseledande marknadsföringen av dessa produkter.
I vår senaste Novus-undersökning ser vi att kunskapen om nikotinets hälsorisker är extremt låg. Hela 28 procent av de ungdomar som deltog i undersökningen svarar att föräldrar köper ut vitt snus till sina barn. Den som känner till vad nikotinet gör med den unga hjärnan köper sannolikt inte ut till sitt barn. Nu krävs en massiv informationsinsats för att höja svenska folkets kunskaper om alla de hälsorisker som nikotin medför.
Låt skoltiden vara nikotinfri
Vi befinner oss vid ett vägskäl. Antingen tar vi ett kraftfullt steg framåt för att skydda våra barn och unga från nikotinets alla risker, eller så fortsätter vi att vara passiva åskådare medan en ny generation faller offer för ett skadligt beroende. Historien har visat oss vad som händer när vi inte agerar. Det är dags att vi lär oss av våra misstag och tar det ansvar som krävs för att skydda folkhälsan.
Följande insatser krävs för att skydda barn och unga från alla former av nikotinberoende:
- En helt nikotinfri skoltid.
- Höjd skatt på vitt snus och e-cigaretter.
- Kunskapsspridande insatser om nikotinets alla hälsorisker.
- Förbud mot vilseledande marknadsföring och godisliknande smaker.
- Förbud mot okontrollerad onlineförsäljning.
Att inte agera är att svika de unga i vårt samhälle. Det är dags att våra politiker slutar dalta med tobaksindustrin och börjar sätta våra barns och ungdomars hälsa först. Och det är dags att medierna återigen tar sin roll som kritisk granskare på allvar.