23 mars 2023
/
För att nå målet om en tobaksfri generation krävs hårdare reglering av samtliga tobaks- och nikotinprodukter. Det skriver Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation, i en debattreplik i Altinget.
Milton, Fagerström och Human har rätt i att det är en unik framgång om Sverige lyckas nå en nivå där färre än fem procent av den vuxna befolkningen röker år 2023, men de förbiser faktorer som är avgörande för en god och hållbar folkhälsa på lång sikt.
Tobaksindustrin vilseleder allmänheten
Rökning är fortfarande avsevärt högre än fem procent i vissa samhällsgrupper, och framför allt är tobaksbruket högre än någonsin bland unga. Enligt CAN:s senaste undersökning har 62 procent av gymnasieeleverna använt någon form av tobak. Denna utveckling är alarmerande och visar tydligt att svensk tobakspolitik misslyckas med att skydda unga.
Att tobaksindustrin rekryterar läkare och ”folkhälsoexperter” för att föra deras talan är däremot inte något unikt. Likt strategierna på 50- och 60-talet där läkare förespråkade vissa cigarettmärken vill dessa debattörer främja försäljningen av nya så kallat ”mindre skadliga” produkter. För att vilseleda allmänhet och beslutsfattare om nya tobaks- och nikotinprodukters hälsoeffekter tillskrivs dessa en stor del av äran för Sveriges relativt låga förekomst av tobaksrelaterade sjukdomar. Det råder inga tvivel om att cigaretter är den farligaste formen av tobak, men den vetenskapliga evidensen visar ändå att alla tobaks- och nikotinprodukter medför ökad risk för allvarliga sjukdomar och dödlighet.
Aggressiv marknadsföring mot unga
Samtidigt saknas vetenskapliga belägg som stödjer debattörernas tes om att snus, vitt snus och e-cigaretter fungerar som rökavvänjning. Oberoende studier visar att försök till rökstopp med hjälp av andra tobaks- och nikotinprodukter kan förstärka beroendet och beteendet, och leder ofta till ett skadligt blandbruk. Snarare än att hjälpa rökare att sluta riskerar dessa produkter dessutom att bli en inkörsport till nikotinberoende bland unga, som senare löper ökad risk att börja röka och missbruka andra droger.
Rökningen bland svenska ungdomar har varit relativt oförändrad de senaste åren, medan bruket av snus och nya nikotinprodukter har ökat drastiskt. 40 procent av gymnasieeleverna har testat vitt snus och hela 48 procent har använt e-cigaretter. Detta är ett direkt resultat av tobaksindustrins aggressiva marknadsföring, i form av smaktillsatser, design och reklam i sociala medier, i kombination med en lagstiftning som redan brister.
Statistiken och forskningen talar starkt för att debattörernas förslag om att ytterligare försvaga regleringen av ”mindre skadliga” produkter varken skulle minska rökningen eller tobaksbruket generellt. Däremot skulle det innebära att barn och unga blir ännu mer sårbara för tobaksindustrins strategier.
Inför hårdare reglering
Historiskt sett har Sverige mycket att vara stolta över på tobaksområdet, men enbart i form av ökad reglering och inte främjandet av snus samt nya nikotinprodukter. Sedan rökfria serveringar infördes 2005 har rökningen bland vuxna halverats, och fortsatt minska sedan även uteserveringarna blev rökfria 2019. Länder som ännu inte har infört rökfria miljöer bör absolut göra det, men i övrigt är den svenska modellen – som i dagsläget gynnar tobaksindustrins intressen – inget att ta efter.
Blicken borde i stället vändas mot övriga Norden som har tagit mer progressiva steg på väg mot ett tobaksfritt samhälle, exempelvis genom en lag om tobaksfri skoltid och hårdare reglering av nya nikotinprodukter. Det är dags för svenska politiker att sluta leva på gamla meriter och vidta nya åtgärder för att skydda unga från allt nikotinberoende – och således främja fortsatt låga nivåer av tobaksbruk i framtida generationer.
Vill du stödja vårt arbete med att förebygga tobaksbruk bland unga? Bidra här.