Otaliga rapporter vittnar om orättvisa arbetsvillkor, utbrett barnarbete och pågående människorättskränkningar på tobaksodlingar runt om i världen. Dåliga arbetsvillkor och barnarbete är inget unikt för tobaksindustrin, men det som skiljer tobaksprodukter från andra kommersiella produkter är att de också dödar sina konsumenter. Tobaksindustrin maximerar sina vinster genom att tillverka och sälja en produkt som fångar konsumenter i ett livsfarligt beroende och utnyttjar dessutom människor som lever i fattigdom för att kunna göra det. Företagen låter bönder och barn fortsätta arbeta under skadliga och ogynnsamma förhållanden trots att de har enorma resurser och makt att förändra situationen. Så länge företagen ger låga löner och otillräcklig ersättning till arbetarna kommer fattigdomen och barnarbetet att fortgå.
Detta är del 1 av 2 i en artikelserie om tobak, fattigdom och barnarbete.
Global produktion
Under första halvan av 1900-talet odlades den största delen av all tobak i USA, Europa, Australien och Kanada. Under 1960-talet började tobaksföretagen flytta produktionen för att kunna utnyttja den billigaste arbetskraften. Idag odlas tobak i över 100 länder och tobaksproduktionen är koncentrerad i låginkomstländer i Asien och Afrika. Många av dessa stater har svagare lagar och är både ekonomiskt samt politiskt sårbara. Artikel 17 i Världshälsoorganisationens tobakskonvention fastslår att alla stater som har ratificerat konventionen (skrivit under och åtagit sig att följa konventionens riktlinjer) ska främja alternativa och mer hållbara grödor istället för tobaksplantan. Dock är det få initiativ som visar att stater har infört åtgärder för detta.
Arbetsvillkor
Säsongen av tobaksodling kan variera mellan sex till tio månader beroende på klimatet och torkningsprocessen av bladen. Tobaksodling kräver hårt arbete och särskilt under skörde- och torkningstiden av säsongen. Tobaksindustrins leverantörskedja är komplex och företagen är sällan transparenta kring vart tobaken köps upp, vilket gör det svårt för andra aktörer att få information om industrins arbetsvillkor.
Många bönder börjar odla tobak i hopp om att få en större inkomst för att kunna försörja sin familj och förbättra sina levnadsvillkor. Det finns olika former av tobaksodling, de vanligast förekommande är att en bonde antingen äger mark, hyr mark eller arbetar som anställd på mark som ägs av någon annan. Tobaksföretagen erbjuder bönder att ingå i avtal där de får ett lån för att kunna köpa allt de behöver för att kunna börja odla tobak, såsom utsäde (fröer), utrustning, bekämpnings- samt gödningsmedel. I avtalen bestäms vanligtvis kvantiteten och kvaliteten på tobaken av uppköparen (tobaksföretaget). Bonden måste möta dessa villkor och sälja tobaken vid en förutbestämd tidpunkt. Om tobaken inte lever upp till kraven kan företagen pressa priserna och köpa upp tobaken för betydligt lägre priser än vad som var avtalat. Värdet av ett ton råtobak som säljs av bonden ökar i värde 47 gånger längs med leverantörskedjan tills den når köparen av cigaretter.
Maktrelationen mellan bönderna och de stora tobaksföretagen är ojämlik. Bönderna tar stora risker eftersom de ofta tvingas att investera en stor del av hushållets resurser i att odla tobak, medan tobaksföretagens risk är betydligt lägre eftersom de bestämmer villkoren i avtalet. De orättvisa avtalen och böndernas låga inkomst efter försäljningen får flera allvarliga konsekvenser. Bönderna får ofta lägre vinster än beräknat, de står i skuld till företagen och hamnar i en situation där de inte har råd att anställa någon som kan hjälpa dem av den stora arbetsbördan som tobaksodlingen innebär. För att kunna fortsätta odla tobak enligt avtalet tvingas bönderna istället att ta hjälp av sin familj och sina barn. Familjerna hamnar i en fattigdomsspiral när bönderna inte kan betala av sina lån med vinsten från försäljningen, och sedan inleds nästa säsong i skuld till företagen och skuldsättningen riskerar att bli ännu större. På lång sikt blir det svårt för bönderna att någonsin kunna förbättra familjens ekonomiska situation och levnadsförhållanden.
Skadligt arbete
Tobaksplantan innehåller det giftiga ämnet nikotin som är skadligt både för konsumenter (användare) av tobaksprodukter och för de som arbetar inom produktionen. Bönder, familjer och barn som arbetar på tobaksodlingar har sällan råd med skyddsutrustning vilket innebär att de får i sig nikotin via huden som absorberas in i blodet. Under en hel dags arbete kan tobaksodlare få i sig en nikotinmängd motsvarande 50 cigaretter. Det kan leda till nikotinförgiftning med symtom som liknar en influensa. Tobaksodling kräver också användning av giftiga gödnings- och bekämpningsmedel som kan innebära stora hälsorisker för människor, särskilt vid avsaknad av skyddsutrustning. Därtill innebär tobaksodling tungt fysiskt arbete som är påfrestande för kroppen, både bevattning och plockning av bladen görs med händerna och en arbetsdag innebär många timmar under den varma solen. Barn är särskilt utsatta för hälsoriskerna då de fortfarande växer och utvecklas, och arbetet kan därför få långvariga negativa hälsoeffekter.