Folkhälsomyndigheten: ”Det tobaksförebyggande arbetet behöver bli nikotinförebyggande”

Dagligrökningen i Sverige har minskat sedan 1980-talet som ett resultat av omfattande tobakspreventiva insatser och starkare tobakslagar. I en ny sammanställning, ”Vägen till ett rökfritt Sverige”, redogör Folkhälsomyndigheten för denna utveckling och uppmärksammar utmaningen som kvarstår när det gäller det ökande bruket av nya nikotinprodukter bland unga.

Redan på 1960-talet genomförde Sverige de första åtgärderna för att förebygga riskerna med rökning. Exempel på åtgärder som har genomförts sedan dess är reklamförbud, åldersgräns, skattereglering och vissa rökfria miljöer. I takt med att det tobaksförebyggande arbetet har breddats har också rökningen minskat, från drygt 30 procent dagligrökare på 1980-talet till under 10 procent idag.

Utöver att lista många av de tobakspreventiva insatser och lagar som har genomförts under åren uppmärksammar Folkhälsomyndigheten dagens stora utmaning med ökande tobaks- och nikotinbruk bland ungdomar. Allt fler unga använder vitt snus och e-cigaretter, samtidigt som allt fler även röker traditionella cigaretter. Forskning visar att nya nikotinprodukter kan bli en inkörsport till rökning.

För att inte underminera de framsteg som har gjorts för att minska rökningen, utan istället accelerera den positiva utvecklingen, uppmärksammar Folkhälsomyndigheten att det tobaksförebyggande arbetet behöver skifta fokus till att omfatta samtliga tobaks- och nikotinprodukter. För att skydda barn och unga är det särskilt viktigt att den starka regleringen som gäller för cigaretter utvidgas till att också gälla nya nikotinprodukter.

A Non Smoking Generation arbetar för att förebygga bruket av alla former av tobaks- och nikotinprodukter bland unga. Vill du stödja oss? Se vad du kan göra här.