26 mars 2026
/
En ny svensk studie visar att nikotin skapar en obalans i hjärnans signalsystem i en viktig del av känslohjärnan hos försöksdjur. Effekten skiljer sig mellan könen och mellan olika delar av hjärnområdet. Förändringen kunde dock delvis återställas genom träning som utvecklar motoriska färdigheter.
Viktiga resultat från studien:
- Nikotin gör hjärnan mer känslig för drogen över tid – och effekten skiljer sig delvis mellan könen.
- De förändringar som nikotin orsakar i hjärnan påverkas både av kön och av vilken del av hjärnans känslocentrum (amygdala) som studeras.
- Hos honor skapar nikotin ett tillstånd i hjärnan som innebär minskad aktivitet i glutamatsystemet – ett signalsystem som är centralt för inlärning, känslor och beslutsfattande.
- Nikotin förändrar viktiga proteiner i hjärnan som styr hur nervceller kommunicerar och hur balansen mellan olika joner (elektriska signaler) upprätthålls.
- Intressant nog kunde vissa av dessa förändringar motverkas genom träning som förbättrar motoriska färdigheter.
Vad betyder detta för unga och nikotinberoende?
Studien visar att nikotin förändrar hjärnans funktion på djupet. Förändringarna sker i amygdala, ett område som styr känslor, motivation och belöningsprocesser. Det är särskilt oroande eftersom ungas hjärnor fortfarande utvecklas och därför är mer sårbara. Att effekterna dessutom skiljer sig mellan könen tyder på att nikotin kan påverka flickor och pojkar på olika sätt, något som sällan lyfts fram i den offentliga debatten.
När nikotin rubbar balansen i hjärnans signalsystem kan det öka känsligheten för beroende och påverka hur starkt individen reagerar på drogen över tid. Resultaten stärker bilden av att ”tobaksfria” nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter inte är ”harmlösa alternativ”, utan substanser som aktivt förändrar hjärnans biologi och ökar risken för psykisk ohälsa.
Andelen tjejer som använder nikotinprodukter har ökat kraftigt de senaste åren. I den senaste Novusundersökningen, genomförd på uppdrag av A Non Smoking Generation, uppger hälften av tjejerna mellan 14 och 18 år att psykisk ohälsa är ett skäl till att testa nya nikotinprodukter. Andelen har ökat stadigt under de senaste fem åren. Det är särskilt oroande eftersom nikotin ofta uppfattas som ångestdämpande på kort sikt, samtidigt som forskning visar att det över tid i stället ökar risken för psykisk ohälsa.
Samtidigt är kunskapen om nikotinets risker fortsatt låg. Bara 11 procent av vuxna och 24 procent av unga känner till att nikotin ökar risken för psykisk ohälsa. Fler behöver få kunskap om hur nikotin påverkar hjärnan, inte minst vuxna och beslutsfattare. Med forskning som grund till beslut om politiska åtgärder kan fler barn och unga skyddas från att hamna i ett livslångt nikotinberoende.