EU har inlett 2021 med viktiga initiativ för folkhälsan och en hållbar utveckling. I februari presenterades en ny cancerplan och i mars krävde EU-parlamentet tuffa skrivningar i en kommande EU-lag som ska tvinga företag att skydda miljön. Ett viktigt nästa steg är att revidera tobaksproduktdirektivet – för ungas hälsa och en hållbar framtid. Det skriver Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation, i en debattartikel i Europaportalen.
Rökningen minskar i många europeiska länder som ett resultat av ökad tobakskontroll samt kunskap om hälsorisker. Tobaksindustrin är hotad och utvecklar nya produkter, såsom e-cigaretter, upphettade tobaksprodukter och nikotinportioner, i hopp om att locka nya kunder.
I Sverige betraktas nikotinportioner, eller så kallat vitt snus, som en mer modern och fräsch variant av traditionellt snus, och produkten marknadsförs ofta som ”tobaksfri” – trots att nikotinet utvinns från tobak. Produkten blir snabbt alltmer populär och alltfler stora tobaksföretag lanserar egna varumärken för att sprida till marknader över hela världen.
I Sverige ökade andelen unga som har använt vitt snus från sju till 19 procent mellan 2019 och 2020. Det är brådskande att sätta stopp för tobaksindustrins framfart innan hela Europa står inför en mer omfattande epidemi av nikotinberoende.
Skadlig ”skademinimering”
Marknadsföringen av nya nikotinprodukter som ”tobaksfria” är en strategi för att kringgå nationella lagstiftningar som reglerar tobak. Genom att påstå att produkterna är fria från tobak har företagen lyckats undkomma regler gällande exempelvis marknadsföring, skatt, åldersgräns och försäljning.
Vidare syftar denna strategi till att framställa produkterna som mindre skadliga. Företagen hävdar att de nya produkterna är bättre alternativ till cigaretter, och kan hjälpa vuxna rökare att sluta, för att förbättra sitt rykte och övertyga konsumenter, investerare och beslutsfattare att de vill främja folkhälsan. Detta är endast en fasad för att dölja och samtidigt främja deras verkliga agenda; att locka unga in i beroende. Industrin vet att åtta av tio tobaksbrukare börjar i tonåren.
Vitt snus, som finns i tusentals olika smaker och marknadsförs via betalda samarbeten med influencers i sociala medier, är tveklöst framtaget för att tilltala en ung målgrupp. Så länge dessa produkter förbli oreglerade har tobaksindustrin fritt spelrum att rikta sig till minderåriga, och industrins ”skademinimerande” agenda resulterar enbart i mer skada.
Nikotinets allvarliga hälsorisker
Men nikotin är väl inte lika farligt som cigaretter? När tobaksföretag marknadsför snus och andra rökfria tobaksprodukter upprepar de samma argument; “rökning och förbränningen av tobak är problemet, inte nikotinet”. Genom att framhäva hälsofördelar med nya produkter jämfört med cigaretter – som dödar åtta miljoner människor i världen varje år – försöker industrin framställa dessa produkter som en del av lösningen på den globala tobaksepidemin.
Samtidigt bidrar denna strategi till att nikotinets allvarliga hälsorisker tenderar att bli underskattade och förbisedda, trots all forskning som visar att nikotin inte bara är extremt beroendeframkallande. Nikotin ger bestående skador på hjärnan, försämrar kognitiva funktioner och ökar risken för psykiska sjukdomar, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, fosterskador och andra beroenden. Barn och unga är särskilt sårbara och riskerar komplikationer på både kort och lång sikt. Den vetenskapliga evidensen är mer än tillräcklig och motiverar vikten av att förebygga nikotinberoende för folkhälsans skull, oavsett produkt.
Brott mot mänskliga rättigheter och miljön
Den pågående debatten om relativa risker fördröjer inte enbart viktiga åtgärder för global hälsa, utan hotar även en rättvis och hållbar utveckling. Tobak motverkar samtliga 17 globala mål för hållbar utveckling, och orsakar inte bara död och sjukdom, utan också fattigdom, ojämlikhet, barnarbete, avskogning, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, föroreningar och avfall. Alla internationella institutioner och beslutsfattare på alla nivåer behöver informeras om nikotinets allvarliga hälsorisker samt de förödande effekterna i samtliga led av tobaksindustrins produktionskedja. Genom att höja denna kunskap undergrävs alla (tobaksindustrins) argument som kan motivera ”särbehandling” av vissa produkter i lagstiftning eller investeringsportföljer. De kommande EU-reglerna om hårdare krav på företag borde inom en snar framtid leda till att stora tobaksföretag ställs till svars för omfattande människorättskränkningar och miljöpåverkan. Förslaget om importförbud för produkter med koppling till tvångs- eller barnarbete pressar förhoppningsvis tobaksindustrin att ta större ansvar för att förhindra exploatering av tobaksbönder och deras barn på botten av deras leverantörskedja.
Tobakskontroll
Sedan WHO:s tobakskonvention antogs 2003 finns tillgång till den kunskap som behövs för att minska och förebygga tobaksbruk. Konventionen innehåller åtgärder för att fasa ut alla tobaksprodukter och uppmanar exkludering av tobaksindustrins inflytande från folkhälsopolitiken.EU:s nya plan för att eliminera cancer, som innehåller en vision om en tobaksfri generation, indikerar att EU är på rätt spår. Planen förespråkar striktare reglering av nya tobaksprodukter, inklusive ett förbud mot smaktillsatser, utökad tobaksskatt, förbud mot e-cigaretter och HTP-produkter i rökfria miljöer, samt åtgärder för att stoppa tobaksreklam i digitala kanaler och sociala medier – allt detta i syfte att skydda unga.
I linje med tobakskonventionen, cancerplanen och hårda krav på företag gällande mänskliga rättigheter och miljön, borde EU nu även revidera tobaksprodukt- samt tobaksskattedirektivet. Genom att inkludera och reglera alla nikotinprodukter, med undantag för läkemedel, kan EU skydda Europas unga från nikotinberoende och samtidigt visa vägen mot en mer rättvis och hållbar värld.
Helen Stjerna
Generalsekreterare, A Non Smoking Generation