Debatt: Media och politikerna måste ta tobakens klimathot på allvar

Tobaksindustrin släpper ut 80 miljoner ton koldioxid och skövlar 200 000 hektar skog – varje år. Men industrins negativa klimateffekter tas sällan upp. Det är nu hög tid att media tar sin granskande roll på allvar och att politiker sätter stopp för en helt onödig industri som hotar planetens framtid, skriver A Non Smoking Generation i en debattartikel i Omvärlden.

Tobak: ett hot mot vår miljö. Med 2022 års tema för den tobaksfria dagen den 31 maj så uppmärksammade WHO att tobak är ett hot mot hela planetens överlevnad. Under lång tid och än i dag har tobaksindustrin fritt kunnat utnyttja arbetskraft, förbruka naturresurser, och förgifta både människor och miljö, utan att media och beslutsfattare reagerar eller gör betydande motstånd. Samtidigt satsar tobaksindustrin nu storskaligt på marknadsföring och projekt för att framställa sig som mer ansvarstagande och hållbara – i syfte att förbättra sitt rykte och distansera sig från de omfattande miljö- och hållbarhetsproblem som de själva skapar.

Låg kunskap. A Non Smoking Generations senaste Novusrapport visar att allmänheten saknar kunskap om tobakens inverkan på miljö och hållbar utveckling. Få känner till det utbredda barnarbetet på tobaksodlingar och tobaksindustrins massiva skogsavverkning. Endast fyra procent vet att nikotinet i vitt snus och e-cigaretter framställs av tobak – och därmed bidrar till samma hållbarhetsproblem som traditionella tobaksprodukter. Inför tobaksfria dagen lanserade WHO en ny rapport som belyser att tobaksindustrin bland annat släpper ut 80 miljoner ton koldioxid och skövlar 200 000 hektar skog – varje år.

Bristfällig rapportering. En förklaring till den låga kunskapen om tobakens hållbarhetseffekter kan vara mediernas sätt att rapportera om tobak och bristen på kritisk granskning. Omvärldsbevakningsföretaget Meltwater har gjort en analys av 490 artiklar om tobak, som publicerades i svenska redaktionella medier under första halvåret 2021, som visar att bara 0,8 procent handlade om tobakens effekter på miljö och hållbarhet. 23 procent av artiklarna handlade i stället om tobaksföretagens ekonomi och utveckling på börsen. Medias ensidiga rapportering utan granskning av tobakens negativa effekter på miljö och hållbar utveckling bidrar till att okunskapen består.

Green-washing. Tobaksindustrin arbetar samtidigt allt mer intensivt och strategiskt för att profilera sig som mer hållbar. Genom att samarbeta med miljöorganisationer och engagera sig i projekt för återvinning och skräphantering kan de marknadsföra sina nya produkter som bättre val för både människor och miljön. Företagens hållbarhetsarbete är i grund och botten ett desperat försök att vara relevant i dagens samhällsklimat – där hälsa, miljö och hållbarhet värderas allt högre. Denna ”green-washing” fungerar primärt för att främja industrins rykte och försäljning, snarare än att åtgärda eller kompensera för tobakens omfattande skadeverkningar.

Samma problem i ny förpackning. De senaste åren har tobaksindustrin lanserat nya nikotinprodukter som påstås vara tobaksfria, mindre hälsofarliga, och mer hållbara. Genom denna marknadsföring har företagen lyckats kringgå tobakslagen, och samtidigt vilselett allmänheten om produktens ursprung samt effekter. Sanningen är att allt kommersiellt nikotin som säljs i Sverige, inklusive alla former av snus, utvinns ur samma tobaksplanta som används för att producera traditionell tobak. Företagen har tagit bort bladresterna av tobak och därefter tillsatt höga doser nikotin samt tilltalande smakämnen. Syftet är inte att främja hälsa eller miljö, utan att stärka företagens varumärken och i slutändan locka fler ungdomar in i skadliga beroenden. Enligt CAN:s skolundersökning 2021 har 34 procent av svenska gymnasieelever testat vitt snus, och produkten lockar i hög grad unga som inte har använt tobak tidigare.

Politisk vilja. När riksdagspartierna får ta ställning till betydelsen av ett hållbart näringsliv svarar alla att det är viktigt, men betydligt färre anser att tobaksförebyggande insatser bör prioriteras. 2021 föreslog EU-politiker att införa en due diligance-lag, som kräver att företag som är verksamma inom EU tar större ansvar för effekter på miljö och mänskliga rättigheter. Vi kan dock inte förlita oss på att tobaksföretag kommer att genomföra de grundläggande förändringar som krävs. Deras affärsidé – att tjäna pengar på hälso- och miljöfarliga nikotinberoenden – är inte förenlig med en hållbar utveckling. Svensk media måste bli bättre på att lyfta tobaksindustrins miljöpåverkan bortom skräpet på våra egna gator, och politikerna måste agera för alla barns rätt till hälsa och en hållbar framtid. Ett nödvändigt första steg är att riksdagen nu i juni röstar igenom regeringens lagförslag för hårdare reglering av ”tobaksfria” nikotinprodukter.

Vill du hjälpa oss att uppmärksamma tobakens alla negativa effekter? Stöd vårt arbete här.

Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation