Debatt: När ska vi ta ungas arbetsmiljö på allvar?

Sverige är nu det enda land i Norden där tobaksbruk är tillåtet under skoltiden. 92 procent av alla ­tobaksbrukare börjar i ton­åren eller tidigare, och ­kompisars påverkan är den vanligaste orsaken. Samtidigt vill åtta av tio unga själva ha en tobaksfri ­skoltid. Frågan är varför våra politiker inte lyssnar, skriver Helen Stjerna i en debattartikel i Dagens ETC.

Befintlig lag om rökfria skolgårdar har två stora brister som gör det svårt för skolpersonal att hindra både rökning och annat tobaksbruk bland elever på landets skolor. För det första regleras enbart skolans område, och för det andra – enbart cigaretter. Det innebär i praktiken att det är okej att röka precis utanför skolområdet och att använda snus, vitt snus och e-cigaretter, oavsett plats. Hur kan Sverige år 2021 tillåta att minderåriga brukar hälsoskadliga produkter i skolan?

A Non Smoking Generations senaste Novusundersökning visar att nio av tio tobaksdebuter sker i tonåren eller tidigare, och den vanligaste orsaken är kompisars påverkan. Det innebär att tobaksbruk smittar via grupptryck, samt att unga som får skydd från sådan påverkan under skolåren sannolikt aldrig kommer ­att börja. Erfarenhet visar att tobaks­fria miljöer är effektivt för att motverka normaliseringen av tobak och minska tobaksbruket.

Sedan Sverige fick rökfria ­serveringar 2005 har rökningen bland vuxna halverats. Efter att ­Norge införde tobaksfri skoltid ­2014 har andelen dagligrökande ung­domar minskat drastiskt.

De senaste åren har ungas bruk av snus och andra nikotin­produkter ökat. Mellan 2019 och 2021 ökade bruket av vitt snus med 128 procent. Samma år uppgav var femte ungdom att de ofta ser reklam för tobaks- och nikotinprodukter. ­Genom att kalla nya nikotin­produkter ”tobaksfria” har tobaksindustrin kringgått tobaks­lagen och kunnat rikta sig direkt till unga genom design, smaktillsatser och influencer-marketing. För att vända trenden presenterades i våras nya lagförslag som innebär hårdare regler för nya nikotinprodukter. Ett nödvändigt komplement är att även förbjuda dessa produkter i skolan.

Vi möts ofta av okunskap kring tobakens effekter på ungas hälsa, studieresultat och framtid. Få inser att tobaksprevention kan vara ­avgörande för att vissa elever ska klara av skolan.

Novusundersökningen visar att varannan ungdom anser att psykisk ohälsa kan vara en orsak till att börja röka. Samtidigt är det få som vet att nikotin ger permanenta skador på den unga hjärnan och ökar risken för psykisk ohälsa, inlärningssvårigheter samt andra drogmissbruk.

En lag om tobaksfri skoltid skulle stärka incitamenten för skolor att ta tobaksfrågan på större allvar.

Bara 57 procent av unga får ingående information om tobak i skolan. Kunskapen är låg både vad gäller nikotinets hälsopåverkan, men också tobakens effekter på hållbar utveckling. Få vet att nikotinet i ”tobaksfria” produkter framställs av tobak, samt att tobaksindustrin orsakar massiv skogsavverkning och utbrett barnarbete. När vi förmedlade denna kunskap till unga under 2020 uppgav 97 procent att de hade fått argument för att avstå från tobak. Genom att öka denna kunskap kan fler få motivation till att förbli tobaksfria.

Sveriges tobakspolitik har tidigare varit ett föredöme internationellt men nu ligger vi efter. Hårdare regler för nya nikotinprodukter är ett viktigt steg för barns rätt till god hälsa, men just nu exponeras svenska ungdomar dagligen för tobak i skolan. Detta är oacceptabelt och bör åtgärdas omedelbart:

• Uppgradera lagen om rökfri skolgård och inför ett förbud mot samtliga tobaksprodukter (allt ­nikotin som inte är godkänt läkemedel) under hela skoltiden.

• Ställ krav på skolor att informera ingående om tobak ur både hälso- och hållbarhetsperspektiv.