Svenska ungdomar använder allt fler tobaksprodukter och förutom att bruket av vitt snus och e-cigaretter ökar kraftigt så ökar även bruket av vanliga cigaretter och traditionellt snus.
Den senaste tidens debatt om tobaksskatten visar tydligt att många av våra politiker saknar viktig kunskap i tobaksfrågan. Det är djupt oroande att regeringsföreträdare går ut och deklarerar sitt stöd för det svenska snuset i stället för att stå upp för barns rätt till hälsa och en hållbar utveckling.
Varken svenskt eller hälsosamt
Innehållet i en svensk snusdosa är varken svenskt, hälsosamt eller hållbart. Svenskt snus – även det vita snuset – framställs av tobak som kommer från länder där barnarbetet på tobaksfälten är vanligt förekommande och problemen med avskogning och gifter i mark och vatten omfattande. Nikotinet, som är den gemensamma och starkt beroendeframkallande substansen i samtliga tobaksprodukter, medför en lång rad allvarliga hälsorisker som att dö i förtid av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Den unga hjärnan är extra känslig för nikotinets skadeverkningar och det finns en korrelation mellan att bruka nikotin och alkoholmissbruk och droganvändning.
Enligt en färsk undersökning från CAN ökar alla former av tobaksbruk bland ungdomar just nu. Mellan 2021 och 2022 ökade andelen rökare i årskurs två på gymnasiet från 17 till 20 procent och andelen som svarar att de testat vitt snus ökade från 34 till 40 procent. När det gäller e-cigaretter svarar rekordhöga 48 procent att de testat och 24 procent svarar att de använt under de senaste 30 dagarna.
Denna utveckling är minst sagt alarmerande och bekräftar resultaten i den översikt som SBU sammanställde 2019 i syfte att utreda sambanden mellan snus, e-cigaretter och vanliga cigaretter. Tobaksindustrin hävdar att deras nya produkter som vitt snus och e-cigaretter hjälper rökare att sluta. I själva verket fungerar de i stället som en inkörsport till ett skadligt nikotinberoende och ökar risken för bruk av vanliga cigaretter, alkohol och andra droger.
Haft fritt spelrum
I drygt fem års tid har den svenska tobaksindustrin haft fritt spelrum att marknadsföra sina nya produkter direkt till barn och unga. Med lockande smaker, gratisprover och samarbeten med influencers i olika sociala medier har tobaksindustrin skapat en hel generation nya unga nikotinister.
Resultatet är att vi nu, sedan den första augusti i år, äntligen har en lag som reglerar tobaksindustrins nya nikotinprodukter. Dessvärre har lagen stora brister som behöver åtgärdas. Till exempel ser vi att unga alltjämt exponeras för tobaksindustrins reklam och att tilltalande smaker lockar att testa och får dessa produkter att framstå som mindre farliga.
2022 års rapport ”Ungas Attityder till tobak” från A Non Smoking Generation redogör bland annat för troliga anledningar till att testa tobak. Näst efter grupptrycket uppges att de nya nikotinprodukterna ”verkar mindre farliga” och har ”tilltalande smaker” som är de främsta anledningarna till att testa.
Det faktum att vitt snus klassas som tobaksfritt – trots att det innehåller höga mängder nikotin som framställs av tobak – innebär även att det är fritt från tobaksskatt. En dosa vitt snus kan i dagsläget kosta så lite som 30 kronor och är därmed väldigt tillgänglig för priskänsliga ungdomar.
Nolltolerans mot tobaksreklam
Enligt WHO är höjd tobaksskatt en av de mest effektiva åtgärderna för att minska tobaksbruket. Studier visar att skattehöjningar som ökar cigarettpriset med tio procent leder till att konsumtionen minskar med tre till fem procent i höginkomstländer. Effekten uppskattas vara två till tre gånger större på unga jämfört med äldre.
Det enda rimliga är att tobaksindustrin står för alla de kostnader de orsakar, och så länge de inte gör det behöver vi höja tobaksskatten och införa en hållbarhetsskatt. Utöver att det leder till höjda tobakspriser, som motiverar fler att avstå från att köpa tobak, skulle det även öka resurserna till vården och det tobaksförebyggande arbetet.
Vi hoppas att den nya regeringen vill stå upp för barns rätt till god hälsa och en hållbar framtid:
- Höj tobaksskatten och inför en hållbarhetsskatt för tobaksindustrins alla produkter.
- Förbjud lockande smaker på alla nikotinprodukter som inte klassas som läkemedel.
- Inför nolltolerans mot alla former av tobaksreklam – oavsett produkt
Helen Stjerna, Generalsekreterare A Non Smoking Generation
Kristina Sparreljung, Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Magnus Lundbäck, Hjärtläkare på Danderyds sjukhus, docent vid Karolinska institutet
Linnéa Hedman, Docent i Epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet