Debatt: Stoppa ungas användning av smaksatta e-cigaretter

Ett smakförbud kan förhindra att unga lockas in i ett nikotinberoende. Det skriver debattörer från Karolinska institutet, Umeå universitet, A Non Smoking Generation och Hjärt-Lungfonden, i Dagens Medicin.

Riksdagen sade nyligen nej till att förbjuda smaktillsatser till e-cigaretter. De riksdagsledamöter som röstade emot förslaget motiverade sitt beslut med att man önskade ett fullgott kunskapsunderlag innan en hårdare reglering är möjlig.

E-cigarettanvändningen breder ut sig över världen och det är framför allt unga som använder dessa nya nikotinprodukter. Så även i Sverige, där e-cigarettanvändningen bland unga mångdubblats, enligt en färsk rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Ett skrämmande exempel är den närmast lavinartade utvecklingen i USA. Under några få år ökade användningen av e-cigaretter från några procent till över 20 procent bland amerikanska ungdomar. En liknande utveckling har inte skådats i USA sedan man började göra mätningar av de amerikanska tonåringarnas användning av nikotinprodukter.

Den alarmerande ökningen, i kombination med stor oro för vad denna kunde innebära för ungdomars hälsa, gjorde att den amerikanska folkhälsomyndigheten för några år sedan uttalade sig i mycket skarpa ordalag. Myndigheten beskrev utbredningen bland unga som helt utom kontroll och ansåg att den antagit epidemiska proportioner. Med detta uttalande följde sedan en utredning av vilka faktorer som bidragit till att spridningen blivit så stor. Följande orsaker framhölls:

• snabb produktutveckling

• ökande nikotininnehåll

• ökande utbud av smaker som tilltalar barn och unga

• aggressiv marknadsföring

• dålig myndighetsreglering

Forskning på e-cigarettanvändning och hälsa har visat på flera mycket skadliga effekter. Negativa effekter på hjärta, lungor och kärl har påvisats. Användning av e-cigaretter har också kopplats till en ökad risk för att använda andra typer av droger. Bland annat har illegala droger som cannabisolja använts i e-cigaretter. I USA resulterade det för några år sedan i att tusentals unga insjuknade med svåra lungskador, varav 60 dog.

I sin marknadsföring har e-cigarettindustrin, som till stora delar drivs av tobaksindustrin, lockat med smaktillsatser som appellerar till barn, till exempel godis- och läsksmaker. Bildspråket har också stora likheter med det som används i reklam för läsk och godis. Dessutom får barn och unga information om nya nikotinprodukter via svårkontrollerade kanaler, som influencers på Tiktok, Youtube och andra sociala medier. Marknadsföringen som riktas till unga går stick i stäv med industrins ambition att introducera en ny produkt för rökavvänjning, då reklamen riktas mot grupper som ännu inte hamnat i något nikotinberoende.

Vi undrar vilket ytterligare forskningsunderlag som riksdagspolitikerna önskar. En enkel slagning i Pubmed, som är den främsta databasen för medicinsk forskning, resulterar i 6 500 träffar. Det finns alltså tusentals forskningsrapporter om e-cigaretter och hälsa som producerats under de senaste dryga 15 åren.

I Sverige breder nu e-cigarettanvändningen ut sig i hög takt bland ungdomar. Ett smakförbud skulle kunna bidra till att förhindra att barn och unga, som annars kanske inte skulle använda några nikotinprodukter alls, lockas in i ett framtida nikotinberoende på grund av en produkt som i dag framstår som på tok för barnvänlig. Det är dags att avsluta det pågående experimentet med barn och ungas hälsa och i stället genomföra de politiska åtgärder som krävs för att stoppa användningen av dessa nikotinprodukter bland unga.

Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus, docent vid Karolinska institutet

Linnéa Hedman, docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet. OLIN-studierna, Region Norrbotten

Helen Stjerna, generalsekreterare, A Non Smoking Generation

Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden