8 augusti 2018
/
Som en del av projektet Tobaksfria barn genomförde Tobaksfakta en undersökning om riksdagspartiernas tobakspolitiska prioriteringar våren 2018. Syftet var att studera svenska politikers inställning till de åtgärder och riktlinjer som beskrivs i tobakskonventionen.
I partirapporten Bryr sig svenska politiker om tobakskonventionen? står det att: ”Ett viktigt mål med undersökningen är att göra fler politiker och väljare medvetna om tobak som en politisk fråga. Genom detta skapas en beredskap att ta ställning och agera i tobakspolitiska frågor.” Nedan följer en sammanfattning av partiernas åsikter inför årets val den 9 september.
Moderaterna (M)
M har länge prioriterat tobaksfrågan lågt och varit emot förslag om att stärka tobakslagen. 2004 röstade de emot rökfria serveringar och 2005 röstade de emot att Sverige skulle ansluta sig till tobakskonventionen. Deras inställning är liknande idag. De prioriterar inte åtgärder för att begränsa tobaksindustrins inflytande över tobakspolitiken, standardiserade reklamfria förpackningar, exponeringsförbud eller höjda tobaksskatter. M anser däremot att det är viktigt att bekämpa illegal handel och att erbjuda tobaksavvänjning. De prioriterar även kontroll av nya nikotinprodukter och anser att lagstiftningen borde baseras på risker, snarare än syfta till en specifik produkt, så att den är relevant även vid utveckling av nya produkter.
Läs mer här.
Vänsterpartiet (V)
V anser att tobaksfrågan är viktig och att den måste lösas genom politiska beslut. De vill stärka tobakslagen genom regleringar som skyddar folkhälsan. V och Miljöpartiet är de partier som visar starkast stöd för förbättrad implementering av tobakskonventionens evidensbaserade riktlinjer. De prioriterar exponeringsförbud och standardiserade förpackningar för att begränsa marknadsföring, högre skatter för att minska efterfrågan, rökfria utemiljöer, bekämpning av illegal handel samt ett måldatum för utfasning av rökningen. Att reglera nya tobaks- och nikotinprodukter är av lägre prioritet i jämförelse med de andra frågorna.
Läs mer här.
Liberalerna (L)
L har, tillsammans med M, den minst progressiva tobakspolitiken av riksdagspartierna. De stödjer få av åtgärderna som rekommenderas i tobakskonventionen. Partiets ideologiska ståndpunkt om att staten ska begränsa individens frihet så lite som möjligt appliceras även i tobaksfrågan. De prioriterar inte standardiserade förpackningar, exponeringsförbud, vissa rökfria utemiljöer eller att förbjuda smaktillsatser i snus som främst lockar barn. Att hindra illegal handel, avvänjning och ett datum för utfasning av rökningen prioriteras högre. De anser även att ny lagstiftning krävs så att alla nikotinprodukter omfattas.
Läs mer här.
Centerpartiet (C)
C är ett av partierna, tillsammans med Kristdemokraterna, inom Alliansen som prioriterar tobaksfrågan högst. De stödjer åtgärder som begränsar tobaksindustrins inflytande över folkhälsopolitiken, licensiering av tobaksförsäljare, höjd tobaksskatt, bekämpning av illegal handel, reglering av nya produkter samt förbud mot ”barnsmaker” i snus. De stödjer även reklamfria förpackningar, exponeringsförbud och förbud mot självbetjäningsautomater för tobak, men vill göra undantag för snusprodukter. Deras tobakspolitik är dock inte lika stark som Miljöpartiets. Exempelvis stödjer de inte lagförslaget om rökfria offentliga platser utomhus, såsom uteserveringar.
Läs mer här.
Socialdemokraterna (S)
S lägger vikt vid vissa åtgärder som rekommenderas i tobakskonventionen. De prioriterar främst licensiering av tobakshandlare, rökfria miljöer och bekämpning av illegal handel. De anser även att det är viktigt att begränsa tobaksindustrins inverkan på folkhälsopolitiken, reglera nya tobaks- och nikotinprodukter samt erbjuda tobaksavvänjning. I årets tobaksproposition valde S däremot att inte inkludera exponeringsförbud och standardiserade reklamfria förpackningar. De prioriterar heller inte förbud mot självbetjäningsautomater eller smaktillsatser i snus som lockar barn.
Läs mer här.
Kristdemokraterna (KD)
Utöver C är KD ett av partierna inom alliansen som prioriterar tobakspolitiska åtgärder högst. De vill införa exponeringsförbud, främja tobaksavvänjning, bekämpa illegal handel, höja tobaksskatten, införa licensiering av tobaksförsäljare och kontrollera nya produkter. KD anser att rökfria utomhusmiljöer är viktiga men vill ändå inte lagstifta om det. Istället anser de att markägare själva ska förbjuda rökning i större utsträckning och att det behövs starkare opinion för respekt gentemot människor i sin omgivning. De vill heller inte lagstifta om reklamfria tobaksförpackningar eller förbjuda självbetjäningsautomater för tobak.
Läs mer här.
Sverigedemokraterna (SD)
Tillsammans med M och L är SD ett av riksdagspartierna som prioriterar tobakspolitiska åtgärder lägst. Deras tobakspolitik följer tobakskonventionens riktlinjer i liten utsträckning. De prioriterar inte att begränsa tobaksindustrins inflytande över folkhälsopolitiken, förbud mot självbetjäningsautomater eller ”barnsmaker” i snus. De anser även att det är relevant att skilja på olika tobaksprodukter och vill göra undantag för snus angående exempelvis exponeringsförbud och skattehöjningar. De tobakspolitiska åtgärder som SD prioriterar högt är tobaksavvänjning, minskning av illegal handel samt rökfria utomhusmiljöer. De vill dock att personer ska få röka utomhus på specifika avgränsade områden.
Läs mer här.
Miljöpartiet (MP)
MP är ett av riksdagspartierna som prioriterar tobakskonventionens riktlinjer i störst utsträckning. Deras tobakspolitik utgår från att reglering av tobaksindustrin gör att samhället stödjer individer till hälsosamma val. MP prioriterar exponeringsförbud, reklamfria förpackningar, höjd tobaksskatt, licensiering för tobakshandlare, kontroll av tillsatser i tobak, tobaksavvänjning och minskad illegal handel. De vill även lagstifta om rökfria utemiljöer och hoppas att det bidrar till att rökfritt blir normen.
Läs mer här.