Replik: De flesta behöver inget hjälpmedel alls för att sluta röka

12 juni 2024
 / 
Replik: De flesta behöver inget hjälpmedel alls för att sluta röka

I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver tobaksindustrins företrädare att snus är det ”överlägset bästa hjälpmedlet för den som vill sluta röka”. Det är ett smått obegripligt påstående med tanke på att det bara var 15 procent som uppgav att de slutat röka med hjälp av snus. Det betyder alltså att det var 85 procent som slutade röka på något annat sätt. Vi undrar på vilket sätt 15 procent kan anses som överlägset? Det skriver Helen Stjerna på A Non Smoking Generation bland andra experter i en replik.

Faktum är att hela 79 procent av de som slutat röka i undersökningen hade gjort det utan vare sig snus, e-cigaretter eller nikotinläkemedel, skriver flertalet docenter och experter i en replik på Snuskommissionens artikel i Göteborgs-Posten. Det överlägset bästa sättet är alltså att sluta helt utan nikotin, menar de. Den största fördelen med detta är att man därmed slipper alla de hälsorisker som ett nikotinberoende medför. Att fler försöker sluta med snus i stället för läkemedelsklassade nikotinprodukter kanske beror på att en påse nikotintuggummi kostar 300-400 kr medan en dosa snus kan köpas för en tiondel av den kostnaden.

Snuskommissionen påstår att 5,6 procent av den svenska befolkningen röker i dag och att den låga andelen rökare är snusets förtjänst. Till att börja med visar deras egen undersökning att 16 procent röker. Av de nio procent som röker ibland är det en fjärdedel som röker varje vecka. Vi får därmed tyvärr konstatera att vi ännu inte har uppnått ett rökfritt samhälle, menar artikelförfattarna.

Tittar vi sedan på barn och ungas tobaksbruk är situationen direkt alarmerande. Förutom att bruket av vitt snus och e-cigaretter ökar lavinartat, så har även bruket av vanliga cigaretter ökat signifikant under de senaste åren. 21 procent av gymnasieeleverna röker. Att vitt snus och e-cigaretter skulle ersätta de traditionella cigaretterna stämmer alltså inte. Tvärtom visar oberoende forskning att snus och e-cigaretter ökar risken för att senare börja röka. Även snuskommissionens undersökning visar att 6 av 10 rökare snusar dagligen vilket innebär att många landar i ett blandbruk med ett större nikotinintag och totalt sett fler hälsorisker än om de bara hade rökt.

Snuskommissionen menar att det bara är rökare som börjar i tidiga år och att snuset kan ”rädda” dessa barn från de dödliga cigaretterna. De utelämnar då att även snusarna börjar i tonåren eller ännu tidigare. Faktum är att majoriteten av alla nikotindebuter sker mellan 14-16 år och vi menar att alla barn förtjänar att skyddas från alla former av nikotinberoende.

Skribenterna uppmärksammar att tobaksindustrin framställer vitt snus och e-cigaretter som något ofarligt i relation till cigaretter men faktum är att dessa produkter innehåller höga halter nikotin som ger en ökad risk för allvarliga skador på den unga hjärnan, med sömnproblem, inlärningssvårigheter och psykisk ohälsa som följd. Artikelförfattarna insinuerar även att unga skulle börja med andra narkotiska preparat om de inte hade det vita snuset. Oberoende forskning visar tydligt att nikotin tvärtom är något som ökar risken för såväl ett ökat alkoholintag som bruk av andra droger och spel om pengar.

Utöver de skadliga effekterna på hjärnan finns en lång rad vetenskapligt belagda hälsorisker vid nikotinbruk. Med tanke på hur många unga kvinnor som nu har blivit kraftigt nikotinberoende krävs omfattande informationsinsatser för att höja kunskapen om att nikotinet även ökar risken för missfall, dödföddhet, förtidig födsel och plötslig spädbarnsdöd.

Vi som arbetar för folkhälsan och barns rätt till en tobaksfri uppväxt uppmanar våra politiker att fatta beslut och stifta lagar på vetenskaplig grund i stället för tobaksindustrins lögner, avslutar skribenterna.

Helen Stjerna, generalsekreterare, A Non Smoking Generation

Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Magnus Lundbäck, hjärtläkare, docent, Karolinska institutet

Linnéa Hedman, docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå Universitet

Louise Adermark, docent i neurobiologi, Göteborgs Universitet

Anna Gunnerbeck, barnneurolog, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Vill du också ge barn och unga bättre skydd mot tobaksindustrins marknadsföring och skadliga produkter? Bidra med det du kan här.