Replik: “Skydda våra barn i stället för att springa tobaksindustrins ärenden”

I Svenska Dagbladets ledare lyfts snuset fram som en innovation som Sverige bör försvara inom EU. Det är ett anmärkningsvärt resonemang med tanke på den växande användningen av vitt snus och e-cigaretter bland unga och de väl dokumenterade hälsoriskerna med nikotin. Det skriver Helen Stjerna, generalsekreterare på A Non Smoking Generation i en replik tillsammans med flera medicinska experter.

Mattias Svensson undrar i SvD:s ledare varför Europa inte är mer innovativt och att europeiska politiker inte skulle känna igen en innovation ens om den gick att stoppa under läppen. Möjligen har europeiska politiker satt sig in i vad oberoende medicinsk forskning säger om nikotinets alla hälsorisker och den nikotinepidemi av vitt snus och e-cigaretter som spridits bland svenska skolbarn, där 27% använder snus, 21% e-cigaretter och 19% röker – totalt är färre än 4 av 10 gymnasieelever helt nikotinfria. Vi vill med detta inlägg betona att alla typer av nikotinprodukter har medicinska effekter i hopp om att hälsoperspektivet skall vara viktigt för våra politiker, inte minst nu när EU-kommissionen sätter fokus på sambandet mellan nikotin och hjärtkärlhälsa i sin Safe Hearts plan.

Mattias Svensson påstår att andra länder har samma eller mer långtgående restriktioner mot rökning än Sverige, men ändå inte i närheten lika låga andelar rökare. Det stämmer att många, både nordiska och europeiska länder, på senare tid varit mer offensiva i sina satsningar för att skydda sina medborgare från skadligt nikotinberoende. Den stora skillnaden är att vi i Sverige började långt tidigare, redan i slutet av 70-talet, med omfattande kunskapsspridning. Successivt har vi sedan infört allt fler rökfria miljöer, förbud att marknadsföra, höjda skatter och hjälp till effektiv rökavvänjning – ej att förväxla med snus. Sverige är än så länge relativt ensamma om att ha infört rökfria uteserveringar, vilket visat sig effektivt för att hjälpa fler rökare att sluta.

Mattias Svensson påstår att Sveriges unga har bytt ut cigaretterna mot mindre skadliga nikotinprodukter och hänvisar till snusindustrins siffror. Tittar man på CANs (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) senaste undersökningar så röker idag 19 procent av gymnasieeleverna. En siffra som dessutom har ökat i takt med att bruket av vitt snus och e-cigaretter nått epidemiska proportioner bland barn och unga. Allt fler oberoende studier visar också att den som börjar med någon form av nikotinprodukt löper större risk att även börja eller fortsätta röka. Vi konstaterar att Frankrike och övriga länder som förbjuder eller inför kraftfulla restriktioner för att skydda barn och unga från skadligt nikotinberoende, gör helt rätt.

Det är tydligt att Mattias Svensson har svalt tobaksindustrins narrativ med hull och hår när han tror att nikotin är något som gör människor pigga och glada utan att riskera hälsan. Som med andra droger kan nikotinet göra att man känner sig skärpt i stunden, men sedan sjunker den kognitiva förmågan och risken för både inlärningssvårigheter och psykisk ohälsa ökar. Just därför är det extra olyckligt att många unga som redan mår psykiskt dåligt, testar nikotin i stället för att söka kvalificerad hjälp. Risken är stor att man redan efter en kort tids bruk mår ännu sämre och fastnar i ett kraftigt nikotinberoende.

Utöver skadeeffekter på hjärnan ger nikotinet efter en längre tids bruk ökad risk för diabetes typ 2, hjärtsvikt och annan hjärt-kärlsjukdom. Om man använder nikotin under graviditet, ökar risken för både missfall och plötslig spädbarnsdöd. Allt sammantaget kan vi konstatera att den pågående nikotinepidemin bland skolbarnen kommer att bli dyr för skattebetalarna. Förutom allt lidande. Vi uppmanar alla svenska politiker att ta sitt ansvar för befolkningens hälsa och införa rätt och tillräckliga åtgärder för att skydda våra barn i stället för att springa tobaksindustrins ärenden.

Cecilia Linde, professor i kardiologi Karolinska Institutet, president elect europeiska kardiologföreningen

Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden

Anna Norhammar, ordförande Svenska kardiologföreningen

Magnus Lundbäck, hjärtläkare Danderyds sjukhus, docent Karolinska institutet

Linnea Hedman, docent, epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå Universitet

Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation

Anders Åkesson, ordförande Riksförbundet HjärtLung