28 januari 2025
/
Historiskt sett har Sverige varit framgångsrika i att minska rökningen genom åtgärder som både skyddar unga från att börja och stödjer de som vill sluta. Fortfarande röker dock 11 procent av befolkningen och de senaste åren har bruket av snus samt nya nikotinprodukter ökat, framför allt bland ungdomar. En ledartext i den vetenskapliga tidskriften Tobacco Prevention and Cessation sammanställer viktiga lärdomar från svensk tobakspolitik och de utmaningar som kvarstår framåt för att motverka befolkningens ökande nikotinanvändning.
Lärdomar för att minska rökning
På 1990-talet och början av 2000-talet implementerade Sverige många kraftfulla tobakspolitiska åtgärder som bidrog till att minska rökningen, såsom rökfria miljöer, reklamförbud, åldersgräns och höjd tobaksskatt. Sedan 1998 har rökare erbjudits kostnadsfritt avvänjningsstöd via Sluta-Röka-Linjen och primärvården. Effektiv implementering och uppföljning av dessa åtgärder bidrog till att minska rökningen bland befolkningen, men flera utmaningar kvarstår.
Ökande nikotinanvändning
Sverige är ännu inte rökfritt då 11 procent av befolkningen röker, varav fem procent röker dagligen. De socioekonomiska skillnaderna är stora, där vissa grupper röker i betydligt högre utsträckning. Trots att rökningen har minskat över tid har däremot snusandet varit relativt konstant fram till 2021, och har därefter ökat markant. Ökningen beror främst på att allt fler ungdomar och kvinnor har börjat snusa. I åldersgruppen 16-29 år ökade andelen kvinnor som snusar från tre procent 2018 till hela 18 procent 2024.
Den totala tobaks- och nikotinanvändningen bland Sveriges befolkning ligger just nu på 28 procent och fortsätter att öka, inklusive rökningen. Det är vanligt att använda mer än en nikotinprodukt, även bland unga användare. Bland ungdomar i 15-års åldern som använder snus eller e-cigaretter är det mer än fyra gånger så vanligt att också röka cigaretter, jämfört med ungdomar i allmänhet.
Studier visar att snus och e-cigaretter inte är effektiva hjälpmedel för rökavvänjning. Tvärtom är personer som snusar eller använder e-cigaretter mer benägna att börja röka i framtiden, jämfört med personer som inte snusar eller använder e-cigaretter.
Tobakspolitiska utmaningar framåt
Sveriges reglering av olika tobaks- och nikotinprodukter varierar stort, vilket förklarar varför trenderna i rökning och bruk av andra nikotinprodukter ser så olika ut. Beskattningen av nikotin är mycket lägre jämfört med tobaksskatten, vilket gör det vita snuset mer tillgängligt för priskänsliga målgrupper. Det finns ingen övre gräns för nikotininnehållet i snus och det finns ingen reglering av smaktillsatser i vare sig snus eller e-cigaretter. Det finns också stora brister i reglerna samt uppföljningen kring hur snus och nya nikotinprodukter får marknadsföras.
Sverige har lyckats minska rökningen genom kraftfulla åtgärder för tobakskontroll, men just nu finns stora variationer i regleringen och beskattningen av olika tobaks- och nikotinprodukter. Att använda nikotinprodukter ökar risken för att också börja röka cigaretter. I Sverige ökar nu befolkningens nikotinanvändning snabbt, framför allt bland ungdomar. För att vända denna trend och minska all tobaks- och nikotinanvändning krävs att alla produkter regleras likvärdigt.
Vill du stödja vårt arbete för en stark och sammanhållen reglering av alla tobaks- och nikotinprodukter? Se vad du kan göra här.
För att läsa ledartexten i original, klicka här.