Tobakens globala sjukdomsbörda

Tobaksepidemin är ett av världens största hot mot folkhälsan, och tobak är den största orsaken till global ohälsa som går att förebygga. Tobaksbruk bidrar till ojämlikhet i hälsa och ekonomi både inom och mellan länder. Cirka 80 procent av världens 1,1 miljarder rökare lever i låg- och medelinkomstländer, där bördan av tobaksrelaterade sjukdomar och kostnader väger tyngst. Sämre tillgång till hälso- och sjukvård samt lägre kunskap om tobakens hälsorisker bidrar till att tobaksindustrins strategier för att rekrytera nya kunder blir extra effektiva och skadliga. Tobaksrelaterad ohälsa drabbar människor både i konsumtionen och i produktionen av tobak. Läs mer om tobakens effekter på den globala hälsan och ekonomin nedan.

Detta är del 1 av 2 i en artikelserie om tobak och global hälsa.

WHO:s tobakskonvention

Tobakens negativa effekter för både hälsa, miljö och ekonomi är omfattande, men också möjliga att förebygga. Som respons till tobaksindustrins strategier och försök att dölja skadeverkningarna av deras produkter tog Världshälsoorganisationen (WHO) fram en ramkonvention för tobakskontroll (tobakskonventionen) 2003. Tobakskonventionen är ett evidensbaserat avtal som fastställer alla människors rätt till bästa möjliga hälsa. Idag har 181 länder, som representerar över 90 procent av världens befolkning, åtagit sig att följa konventionens riktlinjer för att minska tobaksbruket och fasa ut samtliga tobaksprodukter.

Tobakskonventionens artiklar utgår ifrån att det finns en grundläggande och oförenlig konflikt mellan tobaksindustrins intressen och folkhälsan. Eftersom tobaksindustrin tillverkar och marknadsför en produkt som skadar både individens och planetens hälsa uppmanar konventionen samtliga medlemsstater att i största möjliga utsträckning skydda folkhälsopolitiken från tobaksindustrins inflytande.

Global sjukdomsbörda

Varannan tobaksbrukare dör i förtid. Årligen dör mer än åtta miljoner människor på grund av tobak, varav sju miljoner dör på grund av sitt eget tobaksbruk och cirka 1,2 miljoner dör som ett resultat av passiv rökning. Nästan hälften av världens barn utsätts regelbundet för passiv rökning på allmänna platser, och varje år dör 65 000 barn på grund av sjukdomar från passiv rökning.

Tobakens hälsoeffekter är idag väl kända men enligt WHO är det fortfarande enbart ett av tre länder i världen som konsekvent övervakar tobaksbruket bland befolkningen genom nationella undersökningar. Endast 22 procent av världens befolkning lever i länder med omfattande reglering för rökfria miljöer och bara 18 procent lever i länder som har förbjudit alla former av tobaksreklam, marknadsföring och sponsring.

Både konsumtionen och produktionen av tobak är till stor del koncentrerad till låg- och medelinkomstländer, och tobak medför hälsorisker i båda ändar av produktionskedjan. Det är inte endast tobakskonsumenter som utsätts för allvarliga hälsorisker, utan även de miljontals bönder som odlar tobak runtom i världen. I vissa av de cirka 125 länder där tobak odlas kan dessutom barn behöva hjälpa till med tobaksodling för att bidra till familjens inkomst. Dagligen utsätts personer som arbetar på tobaksodlingar för stora mängder giftiga bekämpningsmedel och riskerar att bli nikotinförgiftade via hudkontakt med tobaksplantan.

Tobaksbrukets kostnader och tobaksskatter

Den globala kostnaden för rökning uppgår till nästan två biljoner dollar (2 000 000 000 000 dollar = 2000 miljarder dollar) varje år, vilket motsvarar nästan två procent av världens BNP. Den största delen av beräknade kostnader, cirka 70 procent, består av förlorat mänskligt kapital – produktionsbortfall – till följd av de som blir sjuka eller dör av tobak. Resterande 30 procent består av direkta sjukvårdskostnader för att behandla tobaksrelaterade sjukdomar.

Viktigt att poängtera är att tobaksbrukets kostnader är mer omfattande än så, då uppskattningen inte inkluderar kostnader för skador orsakade av passiv rökning, övriga tobaksprodukter, hälsoproblem orsakade av tobaksodling, bränder orsakade av rökning, nedskräpning eller andra miljöproblem. Den faktiska kostnaden för tobaksbrukets konsekvenser är betydligt större och ökar dessutom snabbt i takt med att antalet tobaksbrukare ökar i världen. Givet de begränsade resurserna i många länder där tobaksbruket ökar blir det extra tydligt att dessa kostnader motsvarar förlorade möjligheter att istället investera i landets utveckling genom exempelvis utbildning, hälsovård, teknologi och tillverkning.

Tobaksbruk är generellt vanligare bland låginkomsttagare än bland höginkomsttagare. Oavsett länders förutsättningar skapar tobak en ojämlik belastning i samhället både ekonomiskt och hälsomässigt, där de med lägst inkomst drabbas hårdast. Tobaksbruk bidrar ofta till fattigdom då en betydande andel av den egna eller familjens ekonomi spenderas på tobak istället för livsnödvändigheter som mat, hälsa, utbildning och boende. Om tobaksbrukaren dessutom drabbas av sjukdom kan mer av de redan begränsade tillgångarna behöva spenderas på sjukvård. Om familjens försörjare blir sjuk eller dör på grund av tobak kan det få förödande konsekvenser för familjen. En ond cirkel av tobaksbruk och fattigdom kan upprätthållas över generationer om länders situation vad gäller åtgärder för tobakskontroll förblir oförändrad.

Enligt WHO är tobaksskatter det mest kostnadseffektiva sättet att minska tobaksbruk, särskilt bland ungdomar och låginkomsttagare. En skattehöjning som höjer tobakspriset med 10 procent minskar generellt tobaksbruket med fyra procent i höginkomstländer, och med ungefär fem procent i låg- och medelinkomstländer. Trots det har endast 38 länder, som representerar 14 procent av världens befolkning, introducerat tobaksskatter enligt WHO:s rekommendation om att skatten ska utgöra minst 75 procent av slutpriset på tobaksprodukten. Sverige är inte ett av dem. I Sverige kostar rökningen cirka 31 miljarder kronor per år samtidigt som skatteintäkterna från tobaksskatten endast uppgår till cirka 12 miljarder kronor per år.

Källa: Faktablad om tobak och global hälsa