5 oktober 2020
/
Hur kommer det sig att en av världens farligaste produkter fortfarande är laglig? Och varför finns det fortfarande så många unga människor som börjar röka och snusa? Det enkla svaret är att det finns en aktiv, mäktig och taktisk tobaksindustri – en industri som arbetar strategiskt för att säkra framtida kunder samt göra sina nuvarande kunder oerhört lojala.
Detta är del 1 av 3 i en artikelserie om tobaksindustrins strategier.
Marknadsföringsstrategier
Tobaksindustrin spenderar stora summor på marknadsföring, sponsring och främjande av deras produkter. Industrin har många kreativa sätt att göra reklam för sina produkter, bland annat genom att paketera tobaken i attraktiva förpackningar som tilltalar barn och unga. När flertalet tobaksbolag har blivit anklagade för att göra reklam som är riktad mot ungdomar argumenterar de istället för att reklamen syftar till att bygga lojalitet bland de personer som redan brukar deras produkt. Detta påstående har avvisats av flera personer inom reklambranschen ända sedan 1980-talet. När stater inför regleringar kring tobaksreklam är tobaksbolagens respons vanligtvis att omfördela sina resurser och satsa på att göra reklam i återstående kanaler som ännu inte är reglerade. Vid exempelvis förbud mot tobaksreklam i tidningar och på skyltar, flyttar industrin helt enkelt sin marknadsföring till internet, affärer, och fokuserar på designutveckling. I länder som exempelvis Sverige, är tobaksindustrin begränsade i hur de får göra reklam, ändå förekommer tobaksreklam frekvent i sociala medier och vid försäljningsställen.
I takt med att tobaksanvändningen har gått ned i vissa europeiska länder har tobaksbolagen expanderat sina marknader till Sydamerika, Afrika, Asien och Östeuropa. Detta har lett till att tobaksanvändningen ökar i låg- och medelinkomstländer. Ett av de länder som har drabbats hårdast är Indonesien, där görs påkostad reklam i ungdomssammanhang, skrämselpropaganda gentemot folkhälsoaktörer och aggressiv lobbying mot regeringen. I många av dessa länder marknadsför stora tobaksbolag som BAT sina cigarettmärken på exempelvis affischtavlor och butiksskyltar, i cigarettskåp, dagstidningsannonser och på tv-konserter. Tobaksbolagens framfart i länder med svaga tobakslagar har mötts av kritik från många håll. I ett försök att upprätta en mer ansvarsfull image och ett bättre rykte har tobaksbolagen under senare år därför ägnat sig åt ‘socialt ansvarstagande’ aktiviteter och policyer. Bolagen finansierar bland annat stipendier för utbildning, kampanjer för att förebygga rökning hos ungdomar, och utvecklingsprojekt i lokalsamhällen. Samtidigt fortsätter samma bolag att marknadsföra tobaksprodukter riktat mot ungdomar, sätta ekonomisk press på länder som försöker begränsa tobaksreklamen, och försöka försvaga WHO:s verksamheter för tobakskontroll. Studier är eniga om att projekt med förebyggande syfte med tobaksindustrin som avsändare, inte leder till minskad rökning, utan tvärtom – det kan skapa ett intresse för deras produkter.
Riktar in sig på kvinnor och flickor
Kvinnor och flickor utgör en viktig målgrupp för tobaksindustrin. Tobaksbolagen har sedan länge identifierat icke-män som en tillväxtmarknad då färre kvinnor röker i många länder. I många länder är det dock fler tonårstjejer som röker än tonårskillar, följaktligen har tobaksbolag antagit specifika reklamstrategier för att rikta in sig på unga kvinnor.
Olika taktiker som tobaksindustrin har använt för att locka kvinnor och flickor in i tobaksbruk:
– Förpackningsdesign: I Indonesien, Malaysia och Singapore har cigaretter sålts i förpackningar som liknar läppstift.
– Anspela på utseende och viktkontroll: Industrin har anammat den rådande vikthets som många kvinnor och flickor upplever, genom att betala “forskning” och experter att gå ut med information om att rökning ökar ämnesomsättningen.
– “Milda cigaretter”: Marknadsföring av cigaretter som ska lukta mindre (“less smoke smell”).
– Smakpatroner: Cigaretter med kapslar och patroner fyllda med tilltalande smaker blir alltmer populära och ökar rökningens attraktivitet.
– Sponsring av feministiska förebilder: I Sverige kan vi se hur influencers, artister och skådespelare företräder olika tobaksföretag i sociala medier och samtidigt pratar om könsroller, könsnormer och frigörelse genom att bruka tobak.