14 juni 2022
/
Covid-19-pandemin aktualiserade tobaksbrukets belastning på samhället och i synnerhet sjukvården, och enligt en färsk Novusundersökning är sjukvården den viktigaste valfrågan bland allmänheten. Inför höstens riksdagsval har A Non Smoking Generation genomfört en undersökning för att förmedla nuvarande riksdagspartiers tobakspolitik, och hoppas kunna bidra till att tobaksfrågan hamnar högre upp på den politiska agendan.
Bakgrund och syfte
Tobaksepidemin dödar åtta miljoner människor i världen varje år, varav cirka 14 000 i Sverige. Över 100 000 svenskar insjuknar årligen i tobaksrelaterade sjukdomar. Tobak dödar fler än Covid-19, och årligen kostar rökningsrelaterad ohälsa det svenska samhället omkring 31 miljarder kronor – vilket motsvarar kostnaden för hela primärvården. Tobakens skador är dock betydligt mer kostsamma och omfattande än så, och är – utöver en enorm belastning för hälso- och sjukvård – ett hot mot en rättvis och hållbar utveckling. Tobak motverkar alla 17 globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030, och orsakar ojämlikhet, fattigdom, barnarbete samt allvarliga miljöproblem.
92 procent av alla tobaksbrukare börjar i tonåren eller tidigare. Tobaksindustrin arbetar aktivt med att utveckla nya produkter och strategier för att rekrytera nästa generations lojala kunder bland barn och unga. Tyvärr ligger lagstiftningen ofta steget efter, och resultatet är att ungas bruk av snus och nya nikotinprodukter ökar drastiskt.
Inför höstens riksdagsval har A Non Smoking Generation bjudit in representanter från nuvarande riksdagspartier (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna) att delta i en undersökning för att förmedla sin tobakspolitik till potentiella väljare.
Metod
Undersökningen har genomförts i form av en kvantitativ enkät där talespersoner från respektive parti har fått svara på frågor om tobak samt värdera olika tobakspolitiska åtgärder från 1-5 utifrån hur viktiga de anses vara för partiet. Många av de politiker som har svarat på enkäten är riksdagsledamöter i socialutskottet och/eller talespersoner i relaterade frågor såsom social-, vård-, eller ANDTS-politik. Partiernas enkätsvar redovisas i resultatdelen nedan.
Resultat
Betydelsen av tobaksprevention
Alla nuvarande riksdagspartier anser att ungas hälsa och tobaksprevention är mycket viktiga frågor, och tycker i stor utsträckning att det är viktigt för folkhälsan att uppnå målet om ett Rökfritt Sverige 2025. Detta mål är den svenska motsvarigheten till det internationella målet ”Tobacco Endgame”, och innebär i praktiken att rökningen ska minska till en nivå där högst fem procent av befolkningen röker till år 2025. Över 200 svenska organisationer, föreningar, myndigheter och kommuner står bakom detta mål, som enligt vår enkätundersökning också har starkt stöd i riksdagen.
Samtliga partier anser i någon utsträckning att det är viktigt (3-5) att ta fram en plan för att nå målet om ett Rökfritt Sverige 2025. Socialdemokraterna är det enda partiet som värderade denna åtgärd lägre än 4a. Partierna är också relativt eniga om att det är viktigt (3-5) att avsätta mer resurser till det tobaksförebyggande arbetet – med fokus på kunskapsspridning. Socialdemokraterna och Centerpartiet anser att denna åtgärd är något mindre viktig jämfört med övriga partier (3).
Trots riksdagspartiernas enighet kring betydelsen av tobaksprevention visar enkätsvaren stora variationer i olika partiers syn på vilka tobakspreventiva åtgärder som är viktiga för att nå målet om ett Rökfritt Sverige, och för att skydda unga från tobak.
Synen på tobakspreventiva åtgärder
En lag om tobaksfri skoltid
1994 infördes lagen om rökfria skolgårdar. Trots att det sedan dess är förbjudet att röka på skolans område visar undersökningar och tillsynsinsatser att både rökning samt annat tobaksbruk förekommer på en stor del av landets skolor. Befintlig lag har två stora brister som gör det svårt för skolpersonal att upprätthålla förbudet och förebygga tobaksbruk bland eleverna. För det första reglerar den enbart skolans område, och för det andra reglerar den bara traditionella cigaretter. Det innebär i praktiken att det är okej att röka en meter utanför skolgården, och att det är fritt fram att använda övriga tobaks- och nikotinprodukter (snus, vitt snus, e-cigaretter) – oavsett plats. För att skydda unga från alla former av nikotinberoende, och motverka normalisering av dessa produkter i ungas vardag, har Norge, Danmark, och Finland, beslutat att införa en lag om tobaksfri skoltid – som förbjuder alla former av tobaksbruk under hela skoltiden.
Hälften av Sveriges riksdagspartier tycker att det är viktigt med en lag om tobaksfri skoltid (4-5), medan övriga hälften tycker att det är lite mindre viktigt (2-3). Kristdemokraterna anser att denna åtgärd är minst viktig i relation till övriga partier.
Fler rökfria miljöer
Rökfria miljöer motverkar normalisering av tobaksbruk, och fungerar både för att skydda tobaksfria ungdomar från att börja samt stödja majoriteten av alla tobaksbrukare som vill men har svårt att sluta. Sedan Sverige införde rökfria serveringar 2005 har rökningen bland vuxna nästintill halverats, och det finns goda indikationer om att rökförbudet som 2019 utökades till fler offentliga utomhusmiljöer (uteserveringar, entréer, perronger, lekplatser) har haft liknande effekt.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att det är viktigt med fler rökfria miljöer (4-5), medan övriga partier tycker att det är mindre viktigt (2-3). Socialdemokraterna avstod alternativt missade att värdera denna åtgärd.
Reglering av nya nikotinprodukter
Runt 2016 lanserades det vita så kallat ”tobaksfria” snuset brett på den svenska marknaden. Produkten innehåller inga synliga spår av tobak, men däremot höga doser nikotin som har utvunnits ur tobaksplantan. Genom att kalla vitt snus för ”tobaksfritt” har industrin kringgått tobakslagen och än idag är dessa produkter helt oreglerade. 2020 tillsattes en statlig utredning för att överse behovet av att reglera nya nikotinprodukter, 2021 presenterades resultatet, och nu äntligen våren 2022 har regeringen överlämnat en färdig proposition till riksdagen. Propositionen ”Hårdare regler för nya nikotinprodukter” innehåller bland annat förslag till en ny lag om tobaksfria nikotinprodukter (införande av ålderskrav, hälsovarningar och begränsad marknadsföring) och förslag om att förbjuda smaktillsatser i e-vätskor som används till e-cigaretter – i syfte att skydda barn och unga från att lockas in i nikotinberoende.
Bland nuvarande riksdagspartier råder stor konsensus kring behovet av att reglera nya nikotinprodukter (såsom vitt snus och e-cigaretter) likt traditionella tobaksprodukter. Hälften av partierna – Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna – tycker att det är mycket viktigt (5) att reglera nya nikotinprodukter, och ytterligare två – Miljöpartiet och Sverigedemokraterna – tycker att det är viktigt (4). Bara Kristdemokraterna och Centerpartiet tycker att det är mindre viktigt (2-3).
Höjda tobaksskatter
Höga tobaksskatter som höjer priset på tobak är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska tillgängligheten till tobak och förebygga tobaksbruk, framför allt bland barn och unga. Den svenska regeringen har nyligen annonserat planer på att höja skatten på tobak med tre procent år 2023, och med ytterligare en procent år 2024, samt höja skatten på e-vätskor och övriga nikotinprodukter med en procent år 2024. Trots dessa planerade skattehöjningar kommer Sverige inte nå upp till Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendation om att punktskatten på tobak ska utgöra minst 75 procent av cigarettpriset, då den i dagsläget bara utgör knappt 50 procent. Med hänsyn till invånarnas köpkraft är svenska tobakspriser avsevärt lägre jämfört med priserna i andra höginkomstländer, såsom våra nordiska grannländer. I dagsläget är ett paket cigaretter dubbelt så dyrt i Norge som i Sverige.
En stor majoritet av riksdagspartierna – Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna – tycker att höjda tobaksskatter är viktigt (4-5). Centerpartiet och Moderaterna tycker att det är delvis viktigt (3), medan Sverigedemokraterna inte tycker att det är viktigt (1).
En hållbarhetsskatt på tobak
A Non Smoking Generation driver frågan om att även införa en hållbarhetsskatt på tobak, för att höja tobakspriset ytterligare och samtidigt öka statliga skatteintäkter som kan fördelas till tobaksförebyggande arbete. En bonuseffekt är att en hållbarhetsskatt kan bidra till att höja allmänhetens kunskapsnivå om tobak som ett hållbarhetsproblem.
Trots den relativt positiva inställningen till höjda tobaksskatter har förslaget om en hållbarhetsskatt på tobak inte lika starkt stöd. Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycker att det är viktigt (4-5). Fem av åtta partier – Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – tycker inte att det är viktigt (1-2).
Exponeringsförbud i butik och neutrala tobakspaket
Exponeringsförbud i butik (dold försäljning) och neutrala (reklamfria) tobakspaket syftar till att eliminera den sista kanalen där tobaksindustrin kan kommunicera med konsumenter. Exponeringsförbud innebär att tobaksprodukter förvaras dolt i butiken, oftast i lådor bakom kassan, och neutrala paket innebär att alla tobakspaket har en standardiserad design utan varumärkesloggor eller lockande färger. Erfarenheter från länder som redan infört dessa åtgärder visar att de har fungerat för att minska efterfrågan på tobak och bidragit till att minska tobaksbruket.
Endast Miljöpartiet anser att exponeringsförbud i butik och neutrala tobakspaket är viktigt (4), följt av Vänsterpartiet som värderade dessa åtgärder med en 3a. Resterande partier anser att dessa åtgärder är mindre viktiga (1-2).
Höjd åldersgräns för tobaksköp
Nio av tio tobaksbrukare börjar före 20 års ålder, vilket innebär att ungdomar som skyddas mot tobak under tonåren med stor sannolikhet aldrig kommer att börja. Nya Zeeland, Malaysia, Danmark och senast Storbritannien har nyligen annonserat offensiva förslag om att förbjuda tobaksköp för alla som är födda ett visst år och senare. Det innebär i praktiken att den lagliga åldersgränsen för att få köpa tobaksprodukter höjs ett snäpp för varje år som går, och syftar till att successivt fasa ut tobaksbruket i framtida generationer.
De svenska riksdagspartiernas enkätsvar indikerar att ett lagförslag som höjer åldersgränsen för tobaksköp inte är aktuellt i Sverige. Endast Miljöpartiet anser att höjd åldersgräns, från 18 till 20 år, för alla tobaksköp är viktigt (4).
Riksdagens syn på tobakspreventiva åtgärder våren 2022
De åtgärder som riksdagspartierna anser vara mest viktiga i genomsnitt:
- reglering av nya nikotinprodukter (genomsnittsvärde: 4,13)
- en lag om tobaksfri skoltid (genomsnittsvärde: 3,75)
- höjda tobaksskatter (genomsnittsvärde: 3,75)
- fler rökfria miljöer (genomsnittsvärde: 3,14).
De åtgärder som riksdagspartierna anser vara mindre viktiga i genomsnitt:
- exponeringsförbud i butik samt neutrala paket (genomsnittsvärde: 3,00)
- en hållbarhetsskatt på tobak (genomsnittsvärde: 2,25)
- höjd åldersgräns för tobaksköp (genomsnittsvärde: 1,25)
Kunskap om tobak ur olika perspektiv
Nikotinets hälsoeffekter
Alla partier anser att det är viktigt att tobakspolitiken baseras på oberoende forskning, och talespersonerna verkar generellt ha god kunskap om de vetenskapligt belagda hälsorisker som ett nikotinberoende innebär. Alla är medvetna om att nikotin ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, och alla utom Socialdemokraternas talesperson svarade att nikotin ökar risken för typ 2-diabetes och fosterskador.
Sex av åtta talespersoner känner också till att nikotin kan försämra kognitiva förmågor (inlärning, koncentration och minne), men bara fem av åtta vet att nikotin ökar risken för psykisk ohälsa (depression, ångest, stress) och mottagligheten för alkohol samt andra droger. De talespersoner som saknar kunskap om en del av nikotinets effekter på hjärnan representerar Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet.
Harm-reduction/Skademinimering?
Tobaksindustrin påstår ofta att snus och nya nikotinprodukter är mindre skadliga än cigaretter och kan hjälpa rökare att sluta, och efterlyser därför en ”skademinimeringsprincip” i tobakspolitiken – det vill säga, att vissa tobaksprodukter regleras mindre strikt än andra utifrån relativa hälsorisker. Oberoende studier visar dock att snus, e-cigaretter och nya nikotinprodukter generellt inte är effektiva metoder för rökavvänjning. Försök till rökstopp med hjälp av dessa produkter leder istället ofta till ett skadligt blandbruk, samtidigt som de riskerar att bli en inkörsport till nikotinberoende, rökning och andra drogmissbruk bland tobaksfria barn och ungdomar.
Trots att partierna har relativt god kunskap om nikotinets hälsoeffekter, och är eniga om att det är mycket viktigt att tobakspolitiken baseras på oberoende forskning, finns det en tydlig skiljelinje mellan vissa partiers syn på olika tobaksprodukter – då vissa talespersoner tenderar att anamma tobaksindustrins ”skademinimering”. Tre av sex talespersoner – från Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna – svarade att det stämmer att ”Sverige har få rökare tack vare snuset” (4-5), medan övriga tre – från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – svarade att det inte stämmer (1-2).
WHO:s Tobakskonvention
WHO:s Tobakskonvention är ett internationellt avtal som innehåller evidensbaserade åtgärder för att fasa ut tobaksbruket och skydda världens befolkning från alla former av nikotinberoende. Sverige ratificerade konventionen redan 2005 men har fortfarande inte implementerat många av dess rekommenderade åtgärder, exempelvis vad gäller tobaksskatt, marknadsföring, och reglering av nya nikotinprodukter.
Dessvärre lämnade Centerpartiets och Sverigedemokraternas talespersoner ofullständiga svar på vissa kunskapsfrågor, så denna del omfattar endast svar från övriga partier. Övriga sex riksdagspartier har svarat på våra frågor om Tobakskonventionen, och nästan alla partier har olika uppfattning om hur väl Sverige har implementerat den. Två av sex talespersoner – från Vänsterpartiet och Liberalerna – instämmer helt i att Sverige har implementerat den (5), och övriga fyra svarade med varsin siffra på skalan (1-4).
Angående partiernas kännedom om att Tobakskonventionen omfattar alla former av tobak, och syftar till att förebygga nikotinberoende i alla former, är variationen mindre. Fyra av sex partier svarade att det stämmer helt (5), medan talespersonerna från Kristdemokraterna och Vänsterpartiet svarade att det stämmer delvis (3).
Tobakens hållbarhetseffekter
Trots att endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser att det är viktigt med en hållbarhetsskatt på tobak (4-5) verkar många partiers talespersoner generellt ha god kunskap om tobakens hållbarhetsproblem.
Sju av sju partier (Centerpartiets talesperson avstod att svara på denna fråga) svarade att det stämmer att nikotinet i vitt snus och e-cigaretter framställs av tobak (4-5), och fem av sju svarade att tobak motverkar samtliga 17 globala mål för hållbar utveckling. Liberalerna och Sverigedemokraterna svarade att det delvis stämmer att tobak motverkar alla globala mål för hållbar utveckling (3).
Sex av sju instämmer i att tobaksindustrin orsakar massiv skogsavverkning, fyra av sju instämmer i att miljontals barn arbetar på tobaksodlingar runtom i världen, och sex av sju instämmer i att barn som arbetar på tobaksodlingar ofta blir nikotinförgiftade (4-5). Ingen har svarat lägre än en 3a på dessa kunskapsfrågor, det vill säga; alla sju partiers talespersoner tror att dessa hållbarhetsproblem stämmer i viss utsträckning.
Talespersonerna från fyra av sex partier är medvetna om att tobak inte kan vara miljö- eller rättvisemärkt. Liberalernas talesperson tror delvis att tobak kan vara miljö- och rättvisemärkt (3), och Vänsterpartiets talesperson tror fullt ut att tobak kan vara det (5). Orsakerna till att tobak aldrig kan få sådana märkningar är att tobaksplantan i sig är giftig för naturen, och att slutprodukterna innehåller ämnen som skadar konsumenter. Enligt lag är det därför också förbjudet att marknadsföra tobak på ett sätt som antyder att produkten har miljö- eller hälsomässiga fördelar.
Alla partier är eniga om att det är viktigt för Sverige med hållbart företagande, och inget parti tycker att tobaksindustrin är viktig för Sveriges ekonomi (1-3). Moderaterna är det enda partiet som urskiljer sig genom att delvis anse att tobaksindustrin är viktig för Sveriges ekonomi (3).
Sammanfattning
Svaren i dessa enkäter ger en indikation om riksdagspartiernas inställning till tobakspreventiva åtgärder, samt om deras kunskap i tobaksfrågan.
Med anledning av att de politiker som har svarat på enkäten sannolikt tillhör den grupp i partiet som har störst kunskap i tobaksfrågan finns dock en risk att svaren på vissa frågor inte är representativa för hela partiet.
För att följa upp partiernas enkätsvar hade vi planer på att genomföra filmade intervjuer där talespersonerna skulle få chans att utveckla och fördjupa sina svar. Dessvärre var detta svårt att genomföra på grund av tidsbrist och svalt intresse bland politikerna.
Vår egen slutsats, baserad på enkätsvaren och oviljan att avsätta tid för våra intervjuer, är att tobaksfrågan tyvärr inte har särskilt hög prioritet på den politiska agendan i dagsläget.
Du som tycker att tobak – och barns rätt till tobaksfria liv – är en viktig fråga, som i högre grad borde prioriteras av våra politiker, hjälp oss att uppmärksamma problemet! Stöd vårt tobakspreventiva arbete här.