11 december 2024
/
Genom att förhindra att unga får tillgång till billiga nikotinprodukter kan vi sätta stopp för en generation av nikotinberoende innan den ens har börjat, skriver vår generalsekreterare Helen Stjerna i Altinget tillsammans med en rad forskare och experter inom folkhälsa.
Sverige står inför ett viktigt vägval när det gäller barn och ungas hälsa. En statlig utredning föreslår att en rök-, tobaks- och nikotinfri skoltid ska införas tillsammans med regler för hur tobaks- och nikotinprodukter får säljas och hur mycket nikotin de får innehålla. Åtgärderna får ett överväldigande stöd av remissinstanserna. Samtidigt visar nya siffror att andelen rökande ungdomar ökar.
Nikotinbruk hänger ihop med psykisk ohälsa
Nikotinberoende börjar tidigt. Fler än nio av tio tobaksbrukare tar sitt första bloss eller snus i tonåren eller ännu tidigare – då hjärnan fortfarande utvecklas och är särskilt mottaglig. Nikotin kan påverka hjärnans belöningssystem, minnesförmåga och kognitiva utveckling.
Det finns också ett samband mellan nikotinbruk och psykisk ohälsa. Därför måste våra barn skyddas innan det är för sent. Nästan tre av fyra remissinstanser, inklusive landets länsstyrelser, stöder förslaget att införa en rök-, tobaks- och nikotinfri skoltid för alla elever i Sverige. Årliga undersökningar visar dessutom att de flesta ungdomar vill ha en helt snus- och tobaksfri skoltid.
Vetenskapliga belägg finns sedan tidigare för att såväl snus som e-cigaretter ökar risken för att även börja röka och ju större mängd nikotin, desto starkare beroende och desto fler allvarliga hälsorisker. Ändå har tobaksindustrin obehindrat kunnat marknadsföra vitt snus och e-cigaretter med påståendet att produkterna är säkra och hjälper rökare att sluta.
Fler flickor snusar
Resultatet har inte låtit vänta på sig: Användningen av nya nikotinprodukter har rusat i höjden, där till exempel andelen flickor som snusar i gymnasiets årskurs två har ökat från 4 till 26 procent de senaste tio åren. Nya siffror från CAN visar dessutom att en ökande andel ungdomar röker.
Oberoende forskning visar att nikotin inte bara är starkt beroendeframkallande, utan även har allvarliga hälsoeffekter. Nikotin höjer blodtrycket, ökar hjärtrytmen och skadar blodkärlen. Långvarig användning av nikotinprodukter leder till ökad risk för hjärt- och lungsjukdomar som KOL, diabetes, hjärtinfarkt och stroke. Dessutom ökar risken för missfall, dödföddhet, för tidig födsel och plötslig spädbarnsdöd för gravida kvinnor som använder snus. Ändå har andelen flickor och unga kvinnor 16-29 år som snusar ökat från 20 till 25 procent på bara två år.
Utredningen föreslår också att en maximal nikotinhalt på tolv milligram per gram ska införas i både tobaks- och nikotinsnus. Mer än två tredjedelar av remissinstanserna stödjer förslaget. Nikotin i höga doser är extremt beroendeframkallande och kan snabbt skapa ett långvarigt och allvarligt beroende.
Höj skatten på vitt snus
Till det kommer medierapporteringen om barn som kräks efter att ha fått i sig skyhöga halter av nikotin. Genom att förhindra att unga får tillgång till billiga nikotinprodukter kan vi sätta stopp för en generation av nikotinberoende innan den ens har börjat. För att lyckas krävs även att skatten höjs på dessa produkter. Både vitt snus och e-cigaretter är helt undantagna tobaksskatt, vilket innebär att en dosa vitt snus kan köpas för 20 kr.
Sverige har tidigare visat sig vara ett föregångsland när det gäller folkhälsa och tobakskontroll. Men den nya generationen nikotinprodukter undergräver decennier av framgångsrik folkhälsopolitik och lagstiftning. Genom att anta utredningens förslag om en rök-, tobaks- och nikotinfri skoltid, strikt begränsad nikotinhalt samt likställa alla tobaks- och nikotinprodukter inför lagen kan vi bygga vidare på den svenska modellen. Det är dags att stå upp för våra unga – för en trygg och hälsosam framtid.
Vill du stödja arbetet för barn och ungas hälsa? Se vad du kan göra här.
Kristina Sparreljung, Generalsekreterare Hjärt-lungfonden
Helen Stjerna, Generalsekreterare A non smoking generation
Linnea Hedman, Docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå Universitet
Magnus Lundbäck, Hjärtläkare, docent Karolinska institutet
Louise Adermark, Docent och forskare, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet
Anna Gunnerbeck, Barnneurolog och forskare, Astrid Lindgrens barnsjukhus, KI
Maria Nilsson, Professor i folkhälsovetenskap Umeå universitet
Anders Åkesson, Förbundsordförande Riksförbundet hjärtlung
Stefan Swartling Peterson, Professor Global hälsa KI
Birger Forsberg, Specialist socialmedicin, docent, Institutionen för global folkhälsa KI
Hans Gilljam, Professor emeritus, ordförande Läkare mot tobak
Lena Sjöberg, Ordförande Tobaksfakta
Ywonne Wiklund, Ordförande Psykologer, socionomer och folkhälsovetare mot tobak
Margareta Pantzar, Ordförande Yrkesföreningar mot tobak