Barnkonventionen och Tobakskonventionen: för alla barns rätt till god hälsa

1 januari 2020 blev FN:s konvention för barns rättigheter (barnkonventionen) officiellt lag i Sverige. Tillsammans med WHO:s ramkonvention för tobakskontroll (tobakskonventionen) fastställer barnkonventionen alla barns rätt till bästa möjliga hälsa. Sverige som har ratificerat och åtagit sig att följa båda konventionerna måste nu integrera ett tydligare barnrättsperspektiv i tobaksfrågan.

Barnkonventionen och tobakskonventionen – för barns hälsa

Tobakskonventionen är den första globala folkhälsokonventionen och dess artikel 3 fastställer att: ”Målet för denna konvention och dess protokoll är att skydda nuvarande och framtida generationer från de förödande hälsomässiga, sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av tobaksbruk och exponering för tobaksrök…”. Konventionens syfte är att skydda barn och vuxna från tobakens hälsorisker genom att utveckla strategier för att bekämpa tobaksindustrin. Detta ska förverkligas genom åtgärder som strävar efter att minska tobaksbruket. Tobakskonventionen uppmärksammar tillsammans med barnkonventionen att barns möjligheter till en hälsosam uppväxt måste förbättras.

Barns rätt till god hälsa som beskrivs i barnkonventionens artikel 24 är den mest naturliga grunden för att bygga broar mellan barnkonventionen och tobakskonventionen. Då barns rättigheter är odelbara och ömsesidigt beroende av varandra är det avgörande för barns hälsa att många artiklar i båda konventionerna realiseras. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) använder fortfarande över 30 procent av svenska elever i gymnasiets årskurs två någon typ av tobaksprodukt. För att garantera barns rättigheter måste Sverige i högre grad följa tobakskonventionens riktlinjer.

Viktiga tobaksförebyggande åtgärder ur barns perspektiv

Barns omgivande miljö har stor inverkan på deras hälsa och utveckling och det är därför viktigt att denna präglas av attityder och handlingar som främjar deras hälsa. Detta gäller både i deras närmiljö bestående av bland annat familj, kompisar och skola och den mer allmänna miljön bestående av bland annat media, kultur, politik och lagstiftning.

Pris- och skattehöjningar på tobak är en av de mest effektiva åtgärderna för att förebygga tobaksbruk bland barn. De allra flesta som använder tobak börjar i tonåren, och eftersom ungdomar är en priskänslig målgrupp kan en proaktiv skattepolitik minska ungas köpkraft och tobaksbruk.

Åldersgräns för tobaksköp och begränsad marknadsföring av tobak är viktigt för att skydda barn från tobaksindustrins strategier. Förbud mot tobaksreklam, annonsering och sponsring är nödvändiga åtgärder för att hindra tobaksindustrin från att kunna marknadsföra sina produkter till barn och ungdomar.

Tobaksfria miljöer är avgörande för att skydda både barn och vuxna från passiv rökning, och bidrar samtidigt till att normalisera tobaksfrihet. Tillsammans med reklamförbud minskar tobaksfria miljöer barns exponering för tobak, vilket ökar chansen att de förblir tobaksfria. Tobaksfria miljöer skyddar barn från att utsättas för grupptryck kring tobak och underlättar samtidigt för tobaksbrukare som försöker sluta.

Ökad kunskap om tobakens skadliga effekter bland barn har potential att göra dem till kritiska konsumenter, vilket i sin tur motverkar tobaksindustrins strategier och inflytande i samhället. Allmän kunskapsspridning om tobaksindustrins negativa konsekvenser för individer och samhällen är viktig för att komplettera lagstiftning och kan bidra till att den följs i större utsträckning. I A Non Smoking Generations projekt Tobaksbarn med föreläsningsturnén ”50 kr och barnarbete på köpet” får ungdomar kunskap om hur tobaksindustrin utnyttjar barnarbete och orsakar omfattande miljöproblem. I en enkätundersökning från hösten 2018 uppgav 92 procent av tillfrågade elever att föreläsningen innehöll argument för att avstå från tobak.

Enligt barnkonventionens artikel 17 har barn rätt att ta del av nödvändig och tillräcklig information för att främja deras hälsa, utveckling och samhällsdeltagande. Barn borde därför få tillgång till information om effekter av tobaksbruk. Barns rätt till hälsofrämjande kunskap har stark koppling till tobakskonventionens artikel 12 som beskriver informations- och utbildningsinsatser för att öka medvetenhet kring tobaksfrågan, tobaksindustrin och dess effekter. Det är särskilt viktigt med information om tobak i skolan som är en viktig arena för förebyggande insatser. A Non Smoking Generations rapport Det är bara barn som börjar använda tobak, baserad på en Novusundersökning om ungas attityder till tobak 2019, visar tyvärr att bara fyra av tio svenska elever får ingående information om tobak i skolan.

Novusrapporten visar även att bara 11 procent av allmänheten är medvetna om att nikotin ökar risken för psykisk ohälsa och endast fem procent vet att nikotin kan ge inlärningssvårigheter. Motsvarande siffror bland unga i 14-18 års ålder är 19 procent respektive 11 procent. Rapporten visar även på låga kunskapsnivåer vad gäller tobakens konsekvenser för en global hållbar utveckling. Endast sex procent av allmänheten vet att tobaksindustrin orsakar massiv skogsavverkning. Motsvarande siffra bland unga är 14 procent. 25 procent av unga har kunskap om barnarbetet inom tobaksindustrin. Detta är kunskaper som kan vara direkt avgörande både i ungdomars beslut om att förbli tobaksfria men som också kan motivera vuxna och politiker att fatta nödvändiga beslut för att skydda barn och unga från att börja använda tobak.

Skolans roll är extra viktig i relation till barns rättigheter och tobak. Artikel 28 i barnkonventionen handlar om barns rätt till utbildning och artikel 29 fastställer att skolan ska stödja barnets utveckling och lära barnet om mänskliga rättigheter. Artikel 29.1 beskriver att syftet är ”att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga”. Viktiga delar av skolans uppdrag är att bidra till tobaksfria uppväxtmiljöer, genom att arbeta för en tobaksfri skoltid, och kunskapsspridning, genom att informera om tobakens skadliga effekter på individer, samhällen och miljön.

A Non Smoking Generation efterlyser:

• Högre tobaksskatt och införande av en hållbarhetsskatt på tobak.
• Totalförbud mot all tobaksreklam, och att tobakslagarna omfattar alla nikotinprodukter som inte är läkemedelsklassade.
• Exponeringsförbud för tobak på försäljningsställen.
• Höjd åldersgräns för tobaksköp från 18 till 21 år.
• Förbud mot smaktillsatser på tobak.
• Införande av en lag om tobaksfri skoltid och krav på att skolan informerar om tobak ur både hälso- och hållbarhetsperspektiv.

 

Om FN:s konvention för barnets rättigheter

Konventionen om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989 och ratificerades av Sverige 1990. Detta innebär att Sverige är juridiskt bundna till att arbeta för att förverkliga och respektera barns rättigheter. Regeringen ansvarar för genomförandet och konventionen ska beaktas vid alla politiska beslut. Den ska även ligga till grund för arbetet i samhällets alla verksamheter, såsom skolor, vårdcentraler och myndigheter. 1 januari 2020 blev barnkonventionen officiellt svensk lag.

Vissa av artiklarna i barnkonventionen – artikel 2 om rätt till skydd mot diskriminering, artikel 3 om barnets bästa, artikel 6 om rätt till liv och överlevnad och artikel 12 om rätten att bli hörd – fungerar som grundprinciper och ska därför beaktas särskilt noggrant vid frågor som rör barn. Alla artiklar är dock viktiga, formar tillsammans en enhetlig barnsyn, och ska därför betraktas och behandlas som delar av en helhet. ”Konventionen är hel och odelbar.”

Om WHO:s ramkonvention för tobakskontroll

Världshälsoorganisationens ramkonvention för tobakskontroll antogs 2003 av Världshälsoförsamlingen och ratificerades av Sverige 2005. Tobakskonventionen är ett evidensbaserat avtal som fastställer alla människors rätt till bästa möjliga hälsa, och är den första globala konventionen som främst handlar om folkhälsa. Idag har ca 180 länder ratificerat konventionen och åtagit sig att arbeta för att skydda människor från tobakens negativa effekter enligt konventionens principer. Konventionen utvecklades för att minska tobaksbrukets förödande hälsomässiga, sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, och dess syfte är att stötta ländernas implementering av tobaksförebyggande åtgärder.

Tobakskonventionen innehåller 38 artiklar som är uppdelade i olika sektioner. De första fem artiklarna är övergripande och beskriver konventionens syfte, mål, definitioner och vägledande principer. Artikel 6-14 behandlar åtgärder för att minska efterfrågan på tobak, såsom pris- och skatteåtgärder, effektiv lagstiftning, skydd mot passiv rökning, förbud mot marknadsföring, hälsovarningar på tobaksprodukter samt ökad kunskap om tobak hos allmänheten. Artikel 15-17 behandlar åtgärder för att begränsa tillgången på tobak, genom exempelvis bekämpning av illegal handel, förbud mot försäljning till minderåriga och stöd genom ekonomiskt hållbara alternativ till personer som arbetar med tobak men önskar sluta. Artikel 18-19 handlar om miljöskydd och ansvar, artikel 20-22 handlar om forskning, samarbete och kommunikation och artikel 23-38 handlar om utveckling och uppföljning.